Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-04 00:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/forena-de-nordiska-krafterna-kring-miljovanlig-teknik/

INSÄNDARE

Insändare. ”Förena de nordiska krafterna kring miljövänlig teknik”

Reaktorhallen vid Reaktor 3 på kärnkraftverket Forsmark. Kärnkraften skulle i sin nya skepnad möjliggöra en stabil basproduktion tillsammans med vattenkraften, menar insändarskribenten.
Reaktorhallen vid Reaktor 3 på kärnkraftverket Forsmark. Kärnkraften skulle i sin nya skepnad möjliggöra en stabil basproduktion tillsammans med vattenkraften, menar insändarskribenten. Foto: Alex Ljungdahl/TT

INSÄNDARE. Klimatbefrämjande åtgärder som har positiva ekonomiska effekter skulle sannolikt spridas. Ett nordiskt sam­arbete kunde skapa en större utvecklingspotential, skriver Torsten Ström.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Tanken om det goda exemplets makt, som många svenska debattörer framhåller, är tilltalande, men alldeles för svag som internationell förändringsgenerator. Om de åtgärder man föreslår har positiva ekonomiska effekter samtidigt som de är klimatbefrämjande är sannolikheten däremot stor att de sprids. Om de dessutom har företagsmässigt intresse finns det möjligheter till en explosiv utveckling.

Är det inte i själva verket så ett litet land med god innovations­förmåga och ett värdefullt human­kapital borde tänka? Fossilfri ståltillverkning är på väg att realiseras. Hur är det med byggsektorn, transportsektorn och energisektorn?

Borde man inte söka aktiv samverkan med de industrier som ”skräpar ner”, fast med andra förtecken och mer substans än politikerna tycks anse?

Spridningspotential, inte långsiktiga konkurrensfördelar, borde vara målet. Tillsammans med piskan, utsläppsrätterna, skulle staten tillföra morötter i form av ekonomiskt stöd för åtgärder som bedöms vara klimatekonomiskt effektiva.

Om det nordiska sam­arbetet återupplivades kunde större resurser och utvecklingspotential skapas. En gemensam nordisk fond skulle kunna stödja utvecklingen i skandinaviska företag där urvalet sker på grundval av förväntad effektivitet och spridningspotential utan fördelnings­politiska villkor.

Detta borde kunna ske inom EU men för att komma igång utan de sega beslutsprocesser och det kompensationstänkande som bromsar så mycket borde modellen starta i mindre skala. Och omedelbart.

Miljödebatten haren alldeles för ideologisk slagsida. Till exempel kärnkraften är ett område där det rådde ett forskningsförbud i Sverige för inte så länge sedan. Den avsevärda kompetens vi besatt hade kunnat användas för en så säker global utveckling som möjligt.

Risken för olyckor i ett stabilt land som Sverige är liten men kärnavfallets 100 000-års­perspektiv är skrämmande och reellt. Anta att det fanns en metod som reducerade det tidsperspektivet mer än hundra gånger, kanske ända till några hundra års förvaring av det redan existerande avfallet och som samtidigt kunde bidra med fossilfri energi. Skulle ett sådant alternativ vara intressant?

I DN-artikeln ”Kan kärnkraften lösa klimatkrisen?” (19/10) stod det att småskaliga fjärde generationens kärnkraftverk har den egenskapen men man man vägrar att föra den debatten. Istället pekar man på kärnkraftens högre kostnader.

Kärnkraften skulle i sin nya skepnad möjliggöra en stabil basproduktion tillsammans med vattenkraften. Produktion och konsumtion kunde ske regionalt och beroendet av sårbar över­föringskapacitet skulle minska.

Är inte samhället berett att betala för detta? Hur är det möjligt att vi avfärdar tekniken för att Vattenfall inte bedömer den som lönsam och Miljöpartiet skyr tanken? Att utvecklingen kan ta tid är ett uselt argument som egentligen bara borde innebära att man försöker öka takten.

Pandemin har visat att man kunde reducera tiden för vaccinframtagning till en tiondel av den traditionella genom att aktivt och storskaligt stödja utvecklingsprocessen ekonomiskt. Om den nationalegoistiska kapplöpningen kunde transformeras till en solidarisk motsvarighet på klimat- och energiområdet skulle mänsklig­heten i alla fall inte kunna anklagas för att inte ha försökt reparera sin rovdrift på naturen.

Varför inte starta med våra nordiska grannar?

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt