Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 03:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/ge-nobels-fredspris-till-donald-trump/

Insändare

Insändare. ”Ge Nobels fredspris till Donald Trump”

USA:s president Donald Trump besökte Maryland i fredags. I bakgrunden på väg till presidentpanet Air Force One syn hans fru, Melania Trump.
USA:s president Donald Trump besökte Maryland i fredags. I bakgrunden på väg till presidentpanet Air Force One syn hans fru, Melania Trump. Foto: Brendan Smialowski/AFP

INSÄNDARE. USA-presidentens utrikespolitik är hans mest framgångsrika område under den gångna mandatperioden. Ge Nobels fredspris till Donald Trump, skriver Calle Johansson.

Nyligen tillkännagav den norska stortingsledamoten, tillika ordförande i den norska Nato-delegationen, Christian Tybring-Gjedde från Fremskrittspartiet att han nominerat USA:s president Donald Trump till Nobels fredspris.

Svenska medier passade så klart på att förlöjliga denna nominering, men här kommer tre anledningar till varför den norska Nobelkommittén sakligt bör överväga just Trump som mottagare av kommande fredspris.

1. The Abraham Accord - fredsavtalet mellan USA, Förenade Arabemiraten och Israel. Att Trump-administrationen spelat en nyckelroll i relationsbygget mellan den förenade arabemiraten och Israel, men också fredsarbetet i Mellanöstern i stort, kan ingen ta ifrån dem.

Redan 2019 ändrade Trump-administrationen riktning på årtionden av amerikansk utrikespolitik genom att förklara att bosättningarna på Västbanken bryter mot internationell lag. Det har länge hindrat tvåstatslösningen, som i sin tur länge har setts som nyckeln till varaktig fred mellan Israel och palestinierna.

Abraham-avtalet är nu påskrivet, det första fredsavtalet i Mellanöstern sedan 1994, och förhoppningen nu är att fler länder i Mellanöstern tar efter Förenade Arabemiratens initiativ. Avtalet var heller ingen papperskonstruktion, utan hade krav på båda parter som kommer leda till andra ekonomiska och politiska förutsättningar för Förenade Arabemiraten och Israel.

Avtalet leder därför till en varmare relation mellan länderna. Det många amerikanska presidenter eftersträvat, men bara Trump lyckats med.

2. Fredssamtalen i Asien. Trump med sin regering har varit den mest framgångsrika förhandlaren i konflikter de senaste fyra åren.

För att ta några exempel: gränskonflikten i Kashmir mellan Indien och Pakistan och den frostiga relationen mellan Sydkorea och Nordkorea, tillika kärnvapensamtalen med just Nordkoreas Kim Jong-Un. Trump har inte löst alla konflikter – det vore sensationellt – men han har spelat en nyckelroll i att underlätta kontakten och skapa dynamik mellan parter som varit i konflikt i årtionden.

3. Trump är den första presidenten på 39 år som inte startat krig eller blandat sig i väpnade konflikter. Detta bör så klart inte ensamt belönas med ett fredspris, men faktum är att detta inte hänt sedan Jimmy Carters presidentskap 1977-1981. Som om detta inte vore nog har han dessutom tagit hem stora trupper från Mellanöstern, vilket på lång sikt väntas leda till ett lugnare klimat i arabländerna.

Man kan konstatera att del av tidigare Nobelfredspristagare har gjort betydligt mindre än Trump. Hans företrädare Barack Obama tilldelades till och med priset i en tid där han bidrog till mer krig och konflikt i världen.

Trumps utrikespolitik är att ses som hans mest framgångsrika politiska område under den gångna mandatperioden, men kommer detta ge honom Nobels fredspris? Troligtvis inte.

Inte för att han inte uppfyller de av Alfred Nobel fastställda förutsättningar, för det gör han. Och inte heller för att det finns någon bättre kandidat, för det gör det inte.

Nej, han kommer inte tilldelas fredspriset för att han helt enkelt inte stämmer överens med den stereotypa fredspristagaren. Och det är viktigare än vad man faktiskt uträttat.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt