Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-15 11:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/ge-skadestand-till-elever-som-inte-kan-lasa-och-skriva/

Insändare

Insändare. ”Ge skadestånd till elever som inte kan läsa och skriva”

Foto: Henrik Isaksson/TT

INSÄNDARE. Det ska vara kostsamt att sätta medborgares rätt till utbildning i skolan på spel. Ge ett statligt skadestånd till elever som inte kan läsa och skriva, skriver specialpedagogen Fredrik Lundin och lärarna Mathias Edbäck Leo, Alexander Skytte samt Pernilla Wallgren.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

När elever inte klarar av att läsa och skriva läggs ofta skulden på lärare i stället för skolsystemet. Systemet missgynnar på flera sätt elever som kräver extra tid och uppmärksamhet.

I lågstadiet har det blivit norm att pressa in upp till 30 barn i en klass. Det kan skapa stora svårigheter för elever som behöver, och enligt lag har rätt till, extra stöd och anpassningar.

Under den tidiga läsinlärningen behöver lärare vara nära elever och lyssna, rätta och uppmuntra. Många lärare vittnar också om avsaknaden av en speciallärare kopplad till klassen.

Lärares bedömningar av elever som riskerar att missa kunskapskraven bemöts ofta för långsamt av huvudmän. Lärare som lyfter frågan om villkor och förutsättningar för sina elever bemöts av ifrågasättande av sin kompetens och ledarförmåga, men huvudmannens ledarskap och kompetens sällan ifrågasätts.

Skolsystemets kultur i kombination med dess styrdokument uppmanar elever till att göra sig hörda, gå sina egen vägar och prestera på topp redan i årskurs 4. Detta resulterar i förvirrade elever och stress längre ner i åldrarna.

Specialpedagogisk personal måste ha sista ordet gällande elever i behov av särskilt stöd. Elever som inte är mogna att lämna en årskurs ska inte tvingas vidare utan tillräckliga grundkunskaper. Dessutom behövs krav på extra läs- och skrivträning med speciallärare för alla elever med svårigheter.

Vi ser därför följande åtgärder som nödvändiga:

● Se till att lärare som har elever med behov av särskilt stöd erbjuds stöd och handledning av special­lärare och specialpedagog minst en gång i veckan. Huvudmän är ansvariga att detta säkerställs.

● Inför ett statligt skadestånd till varje elev som inte får med sig grundläggande kunskaper i att läsa och skriva från grundskolan.

● Om en elev inte klarar av att komma till skolan genom extra anpassningar eller andra lösningar ska detta utredas som ett brott mot skollagens paragraf om likvärdig skola. Skadestånd ska betalas ut till den drabbade eleven och dennes familj för orsakad sveda och värk.

En skolgång full av misslyckanden tär på elever och kan bidra till att de fastnar i negativa spiraler med i vissa fall socialt utanförskap i vuxen ålder som följd. Det svenska skolsystemet är en paradoxal organism som fortsätter att vara utformat efter industrialismens ideal om att forma blivande arbetare som lyder och är redo att göra som de blir tillsagda.

Men innehållet som undervisas är i högsta grad inriktat mot 2000-talets individualism. Alla elever ska bli något och alla ska lyckas, men stödbehoven får du som lärare lösa på egen hand. Detta säger något om den mot­sägelsefulla kultur som finns inom skolans väggar.

Därför behövs ett statligt skadestånd för elever som inte får med sig grundläggande kunskaper i att läsa, skriva och räkna. Det ska vara kostsamt att sätta medborgares rätt till utbildning på spel.

Men räkningen ska inte skickas till redan ansträngda kommuner. Det är staten som skriver lagarna, så räkningen borde justitiekanslern underteckna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt