Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 19:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/ge-underskoterskor-rimliga-arbetstider/

Insändare

Insändare. ”Ge undersköterskor rimliga arbetstider”

Undersköterska på ett äldreboende i Västerås.
Undersköterska på ett äldreboende i Västerås. Foto: Fredrik Sandberg/TT

INSÄNDARE. Tyvärr pågår inte bara en coronapandemi, utan även en epidemi av stressjukdomar där undersköterskor ligger i topp. Ge undersköterskor bättre villkor och rimliga arbetstider, skriver undersköterskan Frida Turander.

Det är inte ofta undersköterskor och vårdbiträden dominerar i det offentliga samtalet – inte ens när det är henne och hennes arbetsplats i äldreomsorgen som diskuteras. Jag skriver ”henne” eftersom det fortfarande är ett kvinno­dominerat yrke. Över 90 procent är kvinnor – damer, tjejer, döttrar, flickvänner, fruar, mammor, mormödrar, farmödrar, mostrar och fastrar så långt ögat kan nå.

Nästan hälften av all personal inom äldreomsorgen överväger att sluta. Man orkar inte mer, av olika anledningar. Arbetstiderna, brist på raster och återhämtning, känsla av otillräcklighet gentemot omsorgstagarnas behov, tidspress och stress samt obalans i krav och resurser är några.

Allt färre anställda ska ”producera” mer vård och omsorg under mindre tid. Patientsäkerheten, tryggheten och kontinuiteten i vården och omsorgen har därmed minskat när allt fler äldre med mer komplexa behov av vård och omsorg ska hinnas med under en arbetsdag.

Tyvärr pågår inte bara en coronaepidemi i Sverige, utan även en epidemi av stressjukdomar där undersköterskor ligger i topp. Sjukskrivningarna är många och långa till följd av långvarig stress och brist på återhämtning på arbetsplatsen. Detta är hur man än vänder och vrider på saken ett onödigt enskilt lidande och en stor ekonomisk kostnad för arbets­givare och samhället.

Vi riskerar att tappa professionell, engagerad och erfaren personal som inte klarar av att komma tillbaka. På kvinnodominerade arbetsplatser är förutsättningarna fortfarande sämre, riskerna för ohälsa större och sannolikheten dessutom högre att man måste sluta till följd av ohälsa.

Alltför hög fysisk och emotionell belastning på kvinnodominerade arbetsplatser, som i exempelvis äldreomsorgen, är följder av brister i arbetsmiljön som drabbar både kvinnor och män lika mycket om de befinner sig på samma arbetsplats.

Det är alltså inte en fråga om kön – om man är en kvinna eller man– utan om vilken belastning man utsätts för på arbetsplatsen. Om kraven är övermäktiga, stressen långvarig och utan ordentlig möjlighet till återhämtning, sliter det både fysiskt som psykiskt – oavsett om det är en kvinna eller en man.

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön måste bli bättre i äldreomsorgen. En långsiktigt hållbar arbetsmiljö med rimliga arbetstider, tid för återhämtning och med balans i krav och resurser kan tyckas vara en självklarhet anno 2020 – men verkligheten, sjukskrivningstalen och forskning visar att det inte ser ut så för personal i äldreomsorgen.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt