Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-24 06:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/gor-det-mojligt-att-soka-jobb-utan-att-uppge-sin-alder/

INSÄNDARE

Insändare. ”Gör det möjligt att söka jobb utan att uppge sin ålder”

Foto: Jessica Gow/TT

INSÄNDARE. I Kalifornien finns en lag som uttryckligen förbjuder en arbetsgivare att efterfråga en arbetssökandes ålder. Gör det möjligt även i Sverige att söka jobb utan att uppge sin ålder, skriver Magnus Nilsson.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Lagen mot diskriminering på arbetsmarknaden från 2009 är tydlig. Ändå tycks diskriminering fortfarande ske i stor omfattning, även om det är svårt att bevisa brott. Det är många som förlorat jobbet under pandemin. Tillhör man gruppen 50- och 60-åringar kan man i princip hälsa hem. Trots att diskrimineringslagen omfattar ålder är Sverige ett land med starka utestängningsmekanismer för dem som anses ha passerat bäst före-datum.

Företag, kommuner och myndigheter har placerat yngre förmågor (läs: 30-åringar) på rekryteringsområdet och personalavdelningar, vilket fått förväntad effekt. Människor tenderar att spegla sig själva i presumtiva sökande, det vill säga anställer hellre personer i sin egen ålder än någon som är äldre än de själva.

I rapporten ”Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv” från Diskrimineringsombudsmannen (2012) framgår att mer än två tredjedelar av inkomna anmälningar mot åldersdiskriminering 2010 rörde diskriminering i arbetslivet mot personer med hög ålder. Vidare framkom i en studie gjord i 25 länder att svenska arbetsgivare var sämst rustade för att bereda äldre arbete. Bara 4 procent hade utarbetade strategier för att rekrytera äldre.

I december 2019 visade Delegationen för senior arbetskraft i en studie att sannolikheten för att en arbetssökande blir kontaktad vid en rekrytering och gå vidare till en intervju börjar falla redan i 40-årsåldern. Kontaktsannolikheten minskar sedan med 5 procent för varje tiotal år av åldrande.

En bekant som för några år sedan uppnått 50 års ålder sökte förtvivlat efter anställningar som låg i paritet med hans långa yrkeserfarenhet inom telekombranschen. Han tvingades till slut acceptera anställning långt under sin kompetensnivå på en återvinningsanläggning i södra Sverige.

Efter några år fick han nog och sökte sig till Norge där man inom flygtrafik ganska snabbt förstod vilka resurser han besatt. Därmed var han tillbaka i ett yrkesliv som svarade upp mot hans erfarenhet. Men det var som sagt i vårt västra grannland.

En annan bekant som fyllt 57 år och är legitimerad matte- och NO-lärare med goda jobbreferenser har sökt jobb i 14 månader utan att bli erbjuden intervju en enda gång – trots att Arbetsförmedlingens tjänst Platsbanken i maj hade över 3600 lediga jobb som lärare.

De flesta som söker jobb hamnar i klorna på externa rekryteringssystem som Aditro recruit, Candidate, Varbi och Recruit visma. Där uppmanas den arbetssökande utan undantag fylla i sina personuppgifter – inklusive fullständiga personnummer – för att kunna gå vidare med ansökan.

Utan ifyllt födelseår kan en jobbansökan inte fullföljas. Ofta erbjuder arbetsgivaren inga andra alternativ till denna formella process. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att många ansökningar från 50-plussare via dessa automatiserade system hamnar i det runda arkivet.

I Kalifornien finns sedan många år en lag som uttryckligen förbjuder en arbetsgivare att efterfråga en arbetssökandes ålder. Kanske är det dags för lagstiftande organ här hemma att börja titta på om man kan få svenska arbetsgivare att upprätta rekryteringsförfaranden till lediga tjänster på ett sådant sätt att arbetssökande inte tvingas uppge födelseår? Då skulle vi ”äldre” åtminstone kanske få komma på jobbintervjuerna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt