Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 19:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/hardare-straff-loser-inte-valdets-karna/

Insändare

Insändare. ”Hårdare straff löser inte våldets kärna”

Upplopp utbröt i bostadsområdet Rosengård i Malmö i fredags efter en koranbränning av anhängare till det högerextrema danska partiet Stram Kurs. Bildäck stacks i brand och stenar kastades mot polisen.
Upplopp utbröt i bostadsområdet Rosengård i Malmö i fredags efter en koranbränning av anhängare till det högerextrema danska partiet Stram Kurs. Bildäck stacks i brand och stenar kastades mot polisen. Foto: TT

INSÄNDARE. Att barn och unga skjuter på varandra är ett vuxet misslyckande. Hårdare straff löser inte våldets kärna, utan det behövs ett gediget och hållbart förebyggande arbete skriver Julia Rosati Örsell, student i socialt arbete.

Med sorg och förfäran läser vi om hur brottsligheten når allt yngre, hur våldet blivit allt grövre och om polisens oförmåga att lösa problemen. Våldsdrabbade förorter beskrivs som ghetton, platser där myndigheterna inte längre har kontroll. Sådana bostadsområden vill skötsamma lämna för att kunna känna trygghet och livskvalitet.

Det talas om disciplinära åtgärder som hårdare straff, minskad straffrabatt och större polisnärvaro. Det är dyra insatser, som bara fyller en funktion när brottet redan begåtts. Sådana åtgärder behandlar såret när det redan har börjat blöda.

Men vad är det för samhälle vi vuxna skapat? Vad driver ett barn att sälja narkotika, utföra våldshandlingar och ibland välja en kriminell bana i stället för en karriär via exempelvis universitetet? Vilka sociala omständigheter och villkor råder för att ett barn ska uppleva ett destruktivt vägval i livet som attraktivt och åtråvärt?

Den värld och det samhälle våra barn växer upp i är i slutändan konstituerat av oss vuxna. Krav på skärpta straff är ett fegt sätt att skylla våra misslyckanden på barn i stället för vuxna. Barn får ta konsekvenserna medan vuxna slipper ägna sig åt självreflektion.

Det är att straffa våra barn för byråkratiska systemfel, politiska felprioriteringar, bristande medmänsklighet och kollektiva ansvarskänsla. Det är att vända barn ryggen, på samma sätt som många av oss gjorde innan de klev in på den kriminella banan och slutade tro på sin egen förmåga att göra något bättre.

Ett barn är allas barn. Vi vuxna bär alla ett ansvar att värna om barn i vår närhet. Alla har ett ansvar att agera som goda förebilder och ge av tid och ork i den mån vi kan. Att stötta upp när andra vuxna av olika orsaker brister. Att inspirera barn till att delta och ta för sig av livet.

Glada, friska och trygga barn och unga skjuter inte på varandra. Oftast inte glada och trygga vuxna heller för den delen. Våld går däremot ofta hand i hand med olika former av ohälsa.

Ledsna, arga och otrygga barn är ofta en konsekvens av en bristande vuxenvärld. Repressiva och disciplinära åtgärder föder hat, självförakt samt ytterligare utanförskap i samhället för individen – och det löser definitivt inte heller våldets kärna. Så varför talar vi främst om dyra åtgärdande krafttag, men nästan aldrig om ett gediget och hållbart preventionsarbete?

Att barn och unga skjuter på varandra är ett vuxet misslyckande. Frågan är snarare vilket straff vuxenvärlden bör få för sitt bristande ansvarstagande i frågan än hur vi ska kunna utöka straffen ytterligare för barn och unga.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt