Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 21:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/hoj-kottmomsen-fran-12-till-25-procent/

Insändare

Insändare. ”Höj köttmomsen från 12 till 25 procent”

Foto: Carl Bredberg

INSÄNDARE. Det är ofattbart att en av de största klimatbovarna, vår köttkonsumtion, kommer undan med lägre skatt. Höj köttmomsen från 12 till 25 procent, skriver Linda Lindström, Jonathan Gall och Jonas Norberg.

Nyligen föreslog Liberala ungdomsförbundet att en särskild köttskatt ska införas. I Tyskland vill den kristdemokratiska jordbruksministern Julia Klöckner införa en djurskyddsskatt på kött. Regeringen i Danmark satsar 23 miljoner danska kronor på att utveckla växtbaserade alternativ till kött.

Tiden är nu mogen att även den svenska regeringen använder ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen av hälso-, klimat- och djurrättsskäl. Ett rimligt första steg är att återställa 1996 års momssänkning på kött från 12 till 25 procent.

Kött orsakar stora utsläpp av metan, dikväveoxid och koldioxid och står enligt FN för 14,5 procent av växthusgasutsläppen i atmosfären. Vi befinner oss i en klimatkris som hotar mänskligheten och allt liv på jorden. Det är ofattbart att en av de allra största klimatbovarna, vår köttkonsumtion, får komma undan med sänkt moms.

Ett vanligt argument mot styrmedel som minskar köttkonsumtionen är bevarandet av öppna landskap och biologisk mångfald. Men till stor del är det djurindustrins efterfråga på foder från monokulturer som orsakar bidöden och att den totala biomassan från insekter minskar med 2,5 procent per år, enligt studien ”Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers”, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation.

Färre insekter innebär färre vilda fåglar och är en katastrof för den biologiska mångfalden. Vi behöver i själva verket återbeskoga de öppna landskapen eftersom skog binder mycket koldioxid och orörda naturskogar ökar biologisk mångfald på ett hållbart sätt.

Det är också befogat att höja momsen på kött utifrån ett hälsoperspektiv och för att täcka en del av de samhällsekonomiska kostnader för cancervård som kött orsakar. WHO:s internationella cancerforskningsinstitut IARC klassar processat kött som cancerframkallande.

Tyvärr serveras ändå processat kött överallt i Sverige, även på skolor och sjukhus. Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi beräknar att de årliga kostnaderna för cancervård skenar till över 68 miljarder kronor år 2040 om ingenting görs.

Ur ett djuretiskt perspektiv är det inte försvarbart att konsumera djur om det inte är en överlevnadsfördel, vilket det inte är i dag i Sverige. Över 100 miljoner landlevande djur dödas varje år på svenska slakterier. Kornas mjölkproduktion, grisarnas tillväxttakt och hönsens äggproduktion ökar för varje år. Lantbruksdjuren lider av extrem avel och av att hållas instängda på små och torftiga ytor.

Inkomsterna från en höjd moms på kött bör gå till att sänka momsen på miljövänlig vegetabilisk mat och att ställa om det köttintensiva jordbruket till ett växtbaserat. Det skulle innebära väsentliga fördelar för miljön, hälsan, djuren och samhällsekonomin.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt