Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-01 20:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/hoj-momsen-i-stallet-for-att-driva-upp-rantan/

INSÄNDARE

Insändare. ”Höj momsen i stället för att driva upp räntan”

Frukt- och grönsaksavdelningen på en Ica-butik i Stockholm. Det vore bättre att politikerna höjde omsättningsskatten, momsen, än att Riksbanken höjer sin styrränta, anser insändarskribenten.
Foto: Alexander Mahmoud

INSÄNDARE. Det är bättre att dämpa efterfrågan för alla än att sätta in stöten enbart mot högbelånade hushåll. Höj momsen i stället för att driva upp räntan, skriver Sture Hansson.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
VAL 22

Inflationen är mycket högre än på länge. Detta förklaras av faktorer som ökad konsumtion efter pandemin och minskat utbud av energi orsakat av kriget i Ukraina.

Riksbankens enda motmedel är att höja styrräntan, vilket i veckan skedde med 1 procentenhet till 1,75 procent. Teorin bakom beslutet är att den höjda räntan minskar efterfrågan, och den minskade efterfrågan sägs dämpa prisstegringar, alltså inflationen.

Räntehöjningen drabbar mest unga familjer med nya, stora bostadslån och vissa företag. Men dessa grupper representerar bara en mindre del av den totala ekonomin.

Om man utgår ifrån teorin om en minskad efterfrågan vore det mer effektivt och mer rättvist att minska denna på en bredare bas. Åtgärder som skulle syfta till att minska köpkraften för en större allmänhet delas av fler och påverkar därför inte skuldsatta i samma grad.

Bara fantasin begränsar utformningen av dessa åtgärder, och här följer några exempel:

● En höjd moms skulle vara effektiv och bred.

● Höjd skatt på energi som bensin, diesel, gas och el skulle gynna klimatet, visa på solidaritet gentemot befolkningar i andra EU-länder och stödja Ukrainas sak.

● Införande av fastighetsskatt skulle inte bara påverka unga familjer, utan också äldre husägare och bostadsrättsinnehavare med gamla nedamorterade lån.

Redan höjd ränta höjer konsumentprisindex (KPI). Därför har Statistiska centralbyrån (SCB) skapat en modifierad KPI, KPIF (KPI med fast ränta), som reducerar effekten av penningpolitik och som Riksbanken utgår från vid sina ränteresonemang.

SCB har också skapat ett index som reducerar effekten av både ränta och skatter KPIF-KS (KPI med fast ränta och konstant skatt), som bör vara det index man ska förhålla sig till om någon skulle genomföra mina förslag, annars skulle det ju riskera se ut som en rundgång.

Finns det någon utsikt för att dessa andra förslag skulle mottagas med jubel? Nej, bättre låta de unga familjerna betala, tycker de flesta (andra). Den politiska viljan tror nog ingen på. Eller?

Ämnen i artikeln

Val 2022

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt