Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-19 09:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/humanitara-stormakten-sviker-med-sin-kravloshet/

INSÄNDARE

Insändare. ”Humanitära stormakten sviker med sin kravlöshet”

Polis på plats i Husby i nordvästra Stockholm den 31 maj efter dödsskjutningen av en 28-årig man, mitt på ljusa dagen.
Polis på plats i Husby i nordvästra Stockholm den 31 maj efter dödsskjutningen av en 28-årig man, mitt på ljusa dagen. Foto: Alexander Mahmoud

INSÄNDARE. Dödsskjutningarna går att spåra till Berlinmurens fall när vänstern tappade kompassen och begrepp som identitet och relativism fick fäste. Nu sviker den humanitära stormakten med sin kravlöshet, skriver Harriet Larsson.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Landets rekord i skjutningar ­orsakas av politikers brister i ansvar. ”Förklaringen är att Sverige låtit det ske”, skrev nyligen Folkbladets chefredaktör Widar Andersson. Men det vill inte det politiserande Brottsförebyggande rådet förstå beträffande det dystra rekordet i dödsskjutningar.

Ingen företeelse sker i ett vakuum, utan allt har en historia. Länge har vänsterns tolknings­företräde till invandringsrelaterad brottslighet handlat om socio-ekonomiska faktorer och utanförskap.

All kritik har tolkats som främlingsfientlighet av rädsla för att gynna Sverigedemokraterna, vilket nu resulterat i en bumerang­effekt. Symptom synliggörs varje dag i medierna, men grundorsak till detta nya skjutrekord är insvept i tystnad. Närvaro av polis tycks inte hindra uppgörelser med mord bland konkurrerande knark­maffior.

Efter Berlinmurens fall 1989 tappade vänstern kompassen och fick globala blickar i takt med att begrepp som identitet och relativism fick fäste bland postmoderna politiker, medan många arbetare vände socialdemokratin ryggen. Nu blev värdegrund, strukturell rasism, feminism, patriarkaliskt förtryck och ”wokekultur” (jämlikhet mellan raser och kön samt social rättvisa) högsta mode. Makthavarna blev mer globala än nationella och lokala.

Att först värna sitt folk blev mindre viktigt. Begrepp som ”den humanitära stormakten” och ”Sverigebilden” blev högsta prioritet bland politiker. När internationell karriär lockar lyssnas det mer på EU:s röst än folkets, eftersom klokskap från arbetslivet och kunskap från akademin ofta var och är bristvara hos våra företrädare i riksdagen.

Genom att rösta ja till proposition 1976:26 bestämde riksdagen att Sverige skulle bli mångkulturellt, och inte nog med det. Assimilering skulle därefter bli frivillig (proposition 1997/98:16), vilket många invandrare följt med råge, trots att mycket i deras kultur och tradition går stick i stäv med vår värdegrund.

Vänsterns kulturelit hyllade allt som kom utifrån och tävlade i ringaktning av vår egen kultur och historia. Midsommarfirande blev töntigt, medan festen Eid al-fitr efter ramadan blev något fint.

Tyvärr missades det mest väsent­liga, att det är svårt att öppna sig för andras kultur om man måste skämmas över sin egen. Alla oavsett etnicitet har ansvar för sina handlingar, men det yttersta ansvaret ligger hos styrande politiker, även beträffande den invandringsrelaterade brottsligheten.

Den humanitära stormakten sviker med sin bidragsvurm, kravlöshet, låga straff och sina stora skygglappar både folket och de utifrån som man lovat att värna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt