Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 02:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/juridiska-hinder-saknas-for-att-lata-trearing-stanna/

INSÄNDARE

Insändare. ”Juridiska hinder saknas för att låta treåring stanna”

Om det skulle stämma att det inte är juridiskt möjligt att vårdnadsöverflytta ett barn som saknar uppehållstillstånd måste regeringen omgående tillsätta en utredning, skriver juridikprofessorn Maarit Jänterä-Jareborg apropå fallet med den treårige Tim som DN uppmärksammat.
Om det skulle stämma att det inte är juridiskt möjligt att vårdnadsöverflytta ett barn som saknar uppehållstillstånd måste regeringen omgående tillsätta en utredning, skriver juridikprofessorn Maarit Jänterä-Jareborg apropå fallet med den treårige Tim som DN uppmärksammat. Foto: Anders Hansson

INSÄNDARE. Svenska myndigheter borde följa våra internationella åtaganden och föra över vårdnaden av treårige ”Tim” till familjehemsföräldrarna. Juridiska hinder saknas för att låta pojken stanna i Sverige, skriver Maarit Jänterä-Jareborg, professor i internationell privat- och processrätt.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Som forskare specialiserad i frågor om barns rättsskydd över landgränserna reagerar jag på hur rättsläget beskrivs i rapporteringen om fallet ”Tim” vad gäller möjligheter att föra över vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Omständigheter knutna till treåringens från Sverige till Nigeria utvisade biologiska mor tolkas som ett sätt som synes ”befria” Sverige från allt fortsatta ansvar att skydda barnet, för att i stället ”återförena” honom med modern i Nigeria. Jag ifrågasätter starkt en sådan tolkning, med hänvisning till Sveriges internationella konventionsåtaganden och gällande EU-regleringar.

Tolkningen är för det första svårförenlig med barnkonventionens grundbultar om barnets bästa och skyldigheten att behandla alla barn lika, utan någon åtskillnad grundad exempelvis på barnets nationella ursprung (se artikel 2-3). Tolkningen synes bortse från det faktiska och skyddsvärda familjeliv som uppkommit mellan barnet i förhållande till familjehemsföräldrarna enligt Europakonventionen (angående skyddet för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, artikel 8).

Tolkningen lämnar vidare oaktad de möjligheter som följer av EU-rätten, genom förordning nummer 2201/2003 om frågor om föräldraansvar. Enligt denna förordning ska åtgärder som vårdnadsbeslut och offentligrättsliga placeringar av barn utanför ursprungsfamiljen vidtas i den medlemsstat där barnet har hemvist (artikel 8).

Om barnets hemvist inte kan fastställas ska behövliga skyddsåtgärder vidtas i den medlemsstat där barnet befinner sig (artikel 13). Den EU-rättsliga behörighetsregleringen har utformats med hänsyn till barnets bästa, särskilt kriteriet om närhet. Förordningens reglering kompletteras av 1996 års Haagkonvention till skydd för barn, som Sverige har ratificerat. Enligt denna ska åtgärder som den behöriga myndigheten vidtar grundas på i den staten gällande lag.

När ett barn har vistats i Sverige hela sitt treåriga liv och är placerat hos ett svenskt familjehem sedan fyra månaders ålder har väl barnet förvärvat hemvist i Sverige? EU-domstolens, för Sverige bindande, förhandsbesked gör klart att ett barns hemvist inte kan finnas i en stat som barnet aldrig har vistats i och att barnets medborgarskap inte är avgörande för hemvistbedömningen.

Mot denna bakgrund framstår det citerade uttalandet i en artikel i DN av en biträdande chef för individ- och familjeförvaltningen i Landskrona stad att ”det inte är juridiskt möjligt att vårdnadsöverflytta ett barn som saknar uppehållstillstånd” som svårbegripligt. Skulle det stämma, genom att konkurrerande migrationsrättsliga aspekter anses kräva annat, behöver en utredning omgående tillsättas av regeringen.

Sammantaget blir min bedömning att det inte finns några hinder för svenska myndigheter att föra över vårdnaden till familjehemsföräldrarna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt