Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-28 12:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/krav-bakgrund-i-naringslivet-av-chefer-i-offentlig-sektor/

Insändare

Insändare. ”Kräv bakgrund i näringslivet av chefer i offentlig sektor”

Foto: Thomas Karlsson

INSÄNDARE. Vid förändringar i den offentliga sektorn saknas ofta kvalitativa uppföljningar och goda analyser. Kräv bakgrund i näringslivet av alla chefer i offentlig sektor, skriver Bertil Larsson.

Den traditionella tolkningen av demokrati bygger på att medborgarna har så goda och likvärdiga kunskaper att samhället därför kan styras av amatörer. Men i modern tid, framför allt under 2000-talet, har samhället blivit mer kunskapsintensivt och specialiserat.

I dag ställs det allt högre kunskapskrav på beslutsfattare och chefer i näringslivet. Men i offentlig förvaltning styrs politiken och förvaltningsverksamheten fortfarande oftast av lekmän som saknar rätt kompetens för att utveckla välfärden.

I min erfarenhet från olika branscher som industriarbetare, statstjänsteman i 13 år inom kontrollverksamhet, företagsledare under tolv år inom en internationell koncern samt lokalpolitiker med fyra år som vice ordförande i kommunstyrelsen i Trelleborg för det lokala Söderslättspartiet har jag sett allvarliga brister i offentlig verksamhetsstyrning.

Ledare för offentlig verksamhet måste lära av privat, konkurrensutsatt marknadsekonomi för att kunna överföra sin erfarenhet och kunskap, såväl bra som dålig, till offentlig skattefinansierad verksamhet. För att förstå vad som är nyttig kunskap krävs erfarenhet från det privata näringslivet.

Den som saknar denna erfarenhet har därför inte heller rätt kompetens för att inse vad som är viktigt att tillföra offentlig verksamhet. Därför borde alla offentliga chefer krävas ha erfarenhet från ledarskap i privat sektor så att de inte bygger sitt ledarskap på felaktiga uppfattningar och förutfattade meningar som sedan vilseleder verksamheterna.

Vid förändringar i den offentliga sektorn saknas ofta kvalitativa uppföljningar och goda analyser. Utan sådana går det inte att avgöra om förändringarna fått avsedd effekt. Påfallande ofta används i stället effektiviseringar som en täckmantel för besparingar och neddragningar, vilka naturligt nog leder till försämrad medborgarservice.

Politikerna, å sin sida, saknar ofta insikt och kunskap om de ämnesområden de är valda att besluta över. De saknar därför möjlighet att konstruktivt ifrågasätta och värdera förvaltningschefernas och tjänstemännens förslag till åtgärder. Följden blir att de inte kan leva upp till det förtroende som väljarna gett dem.

Politiker bör nomineras och väljas på deras ämneskunskap och kompetens. Där har partierna ett stort ansvar för att förändra nomineringsarbetet till sina toppkandidater. Allt för att säkerställa att rätt kompetens finns hos dem som ska hantera våra skattemedel så att resursutnyttjande blir det bästa möjliga för medborgarna.

Ett vanligt exempel på dessa tokigheter är att beslut i budgetfrågor fattas av de som inte ens förstår grundläggande ekonomi. Ett annat sorgligt och aktuellt exempel är när tunga beslutfattare i vårdfrågor aldrig har arbetat inom vårdsektorn. En rapport från Riksrevisionen nyligen visar dessutom på omfattande brister i offentlig verksamhetsuppföljning och analysförmåga.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt