Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-20 06:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/krav-munskydd-inomhus-och-undervisa-pa-distans/

Insändare

Insändare. ”Kräv munskydd inomhus och undervisa på distans”

Pendeltågsperrong på Odenplan i Stockholm i december.
Pendeltågsperrong på Odenplan i Stockholm i december. Foto: Lisa Mattisson

INSÄNDARE. Det krävs betydligt hårdare restriktioner för att stoppa nya mutationerna av coronaviruset. Kräv munskydd inomhus och fortsätt undervisa på distans i skolorna ner till mellanstadiet, skriver Annika Dejmek, professor emerita i patologi, och Petr Dejmek, professor emeritus i livsmedelsteknik.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Det påstås att när Titanic höll på att gå under fortsatte orkestern att spela. När man lyssnar på politiker och medier i Sverige i dag låter det likadant.

Politikerna debatterar regeringsbildningen som ligger ett och ett halvt år år framåt i tiden. Medier nämner pliktskyldigast att ytterligare ett sjukhus är fullt och fortsätter sedan skärskåda personalbyt på nättidningen Bulletin.

Samtidigt överträffas antalet nysmittade i Sverige bara av några länder i Östeuropa och ökar dag för dag, men ingen tycks inse allvaret. Vaccinationen av de 5 procent av befolkningen som löpte störst risk att dö av covid-19, som inneburit en brant nedgång av dödstalen, tycks ha invaggat ansvariga i falsk trygghet.

Trots larm och nödrop från sjukvården tycks ingen på fullt allvar ha insett att det råder en ny pandemi med ett virus som är både smittsammare och allvarligare än det förra. Detta virus skonar inte barn och leder till att intensivvårdsavdelningar fylls av medelålders, tidigare friska, patienter.

I vår omvärld inser man att de åtgärder som kunde hålla den ursprungliga virusvarianten i schack inte räcker. USA, där en tredjedel av befolkningen redan fått sin första vaccindos, har mindre än hälften så många nya smittofall som Sverige. Ändå talar direktören för den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC om en känsla av en nära förestående domedag.

I Tyskland, som har samma antal nya smittade som USA, säger förbundskanslern Angela Merkel att det är dags att dra i nödbromsen. Tuffa restriktioner införs i alla europeiska länder där smittan ökar, men i Sverige öppnas gymnasieskolorna efter påsklovet.

Ansvariga uttrycker oro, är bekymrade och tycker att det tråkigt att viruset sprider sig igen. Ja, vissa blir till och med förbannade, men fortsätter ändå att bara vädja till medborgarna att bättre följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, vilket hittills kostat över 13.000 människor livet.

Antalet akuta dödsfall i covid-19 kommer att minska allt eftersom vaccineringen av de äldsta och sköraste fortskrider, men vaccineringen kommer tidigast under sommaren att påverka smittspridningen. Om smittspridningen fortsätter att öka med dagens takt – 5.400 nysmittade om dagen som ökar med 10 procent per vecka – kommer hundratusentals att bli smittade och tiotusentals kräva sjukhusvård. Hälften av dem kommer att ha kvar påvisbara skador på lungor eller hjärta efter ett halvår.

Tiotusentals kommer att drabbas av långtidscovid och kommer att behöva rehabilitering under många månader, en del av dem kommer att bli utförsäkrade och förtidspensionerade. Sjukvårdspersonal kommer att bli utbränd eller säga upp sig när de inte orkar längre och ytterligare tusentals kommer att dö i förtid på grund av att den ordinarie, redan tidigare hårt ansträngda, sjukvården inte klarar av sina uppgifter under pandemin.

I Sverige hävdas det ofta att lockdown är verkningslös, men utvecklingen i Tjeckien talar ett annat språk och visar att det går att bromsa smittspridningen, även vid hög samhällssmitta.

Tjeckien drabbades hårt under andra vågen. Skolorna stängdes gradvis och munskydd blev obligatoriska. Smittan vände neråt, men tog fart när restriktionerna lättades. Restriktioner återinfördes och smittan gick åter ner, men när de lyftes ökade den igen, enligt världshälsoorganisationen WHO bland annat beroende på att befolkningen inte ”trodde på” covid och betedde sig därefter så snart möjligheten gavs.

Detta har upprepats under den tredje vågen. Den 25 februari när smittan på nytt ökat kraftigt påbjöds obligatorisk användning av FFP2-andningsskydd och redan tre dagar senare bröts ökningstrenden. Den 1 mars infördes en hård nedstängning och under de senaste tre veckorna har antalet nysmittade halverats och ligger nu på Sveriges nivå och fortsätter att sjunka. Det är svårt att tro att det inte finns ett orsakssamband mellan smittspridningen och de insatta åtgärderna.

Den svenska regeringen har genom den tillfälliga pandemilagen fått möjligheter att införa långtgående restriktioner när andra åtgärder är otillräckliga. Förutom att begränsa antalet besökare på fritids- och kulturanläggningar samt handelsplatser kan man begränsa öppettider och införa ”andra åtgärder för att förhindra smittspridningen” och man kan till och med stänga anläggningar.

Den åtgärd som snabbast skulle få effekt är införande av obligatoriskt munskydd överallt inomhus förutom i det egna hemmet, vid fara för långvarig smittoexponering, av FFP2-typ eller bättre. Arbete och skolundervisning på plats kan göras beroende av snabbtestning. Gallerior och köpcentra kan stängas under en kortare tid.

Sist men inte minst bör distansundervisningen i skolorna fortsätta även efter påsk och omfatta åtminstone mellanstadiet. Men om någonting ska ske i Sverige måste någon, för att lyckas överrösta orkestern, ropa tillräckligt högt att Titanic sjunker.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt