Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-18 09:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/krav-pa-vaccinationspass-ar-forenligt-med-religionsfriheten/

INSÄNDARE

Insändare. ”Krav på vaccinationspass är förenligt med religionsfriheten”

Religiösa sammankomster i kyrkan omfattas över huvud taget inte av religionsfriheten, utan av mötesfriheten, påpekar insändarskribenten.
Religiösa sammankomster i kyrkan omfattas över huvud taget inte av religionsfriheten, utan av mötesfriheten, påpekar insändarskribenten. Foto: Jon Olav Nesvold/TT

INSÄNDARE. Krav på vaccinationsbevis i vid religiösa sammankomster är förenligt med skyddet för religionsfriheten. Utövaren har alltid rätt att välja att inte delta i en gudstjänst, skriver Nils Britton.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

När regeringen den 24 november 2021 meddelade att det blev möjligt att kräva vaccinpass vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar inomhus för fler än 100 personer väcktes stor kritik. Riksdagens ombudsmän mottog under två veckors tid 9 100 anmälningar, vilket är fler än vad myndigheten vanligtvis får in under ett helt år.

I anslutning till beslutet om vaccinpass uttryckte även ärkebiskopen Antje Jackelén att kravet på vaccinpass stred mot den grundlagsskyddade, och oinskränkbara religionsfriheten och hänvisade till att enskilda riskerar att registreras i sin religionsutövning och att individer utan vaccinationsbevis exkluderas.

Med utgångspunkt i våra lagar stämmer dock inte detta. Att kräva vaccinationsbevis vid religiösa sammankomster är förenligt med religionsfriheten.

Religionsfriheten i Sverige skyddas dels av regeringsformen, dels av Europakonventionen som Sverige sedan 1995 enligt grundlag är skyldiga att följa. Religionsfriheten är den enda av de så kallade opinionsfriheterna i regeringsformen som inte får begränsas.

Men i de förarbeten som finns till regeringsformen framgår det att religionsfrihetens oinskränkbara ställning inte får hindra att begränsning görs av de delar av religionsfriheten som består av de andra friheterna. Gudstjänster får exempelvis begränsas eftersom de innehåller betydande moment av mötesfriheten.

I förarbetet står det dessutom uttryckligen att under en epidemi ska sammankomster kunna hindras, oavsett om det är fråga om teaterföreställningar eller gudstjänster (prop. 1975/76:209 s. 114). Även konstitutionsutskottet har i sitt yttrande till förlängningen av pandemilagen uttryckt att begränsningar av religionsfriheten får göras av de delar som utgör utflöden från de andra friheterna.

När man vid en religiös sammankomst ska visa vaccinationspass sker det tillsammans med legitimation. Religionsfriheten i regeringsformen skyddar också mot att till det allmänna tvingas uppge sin religiösa åskådning. Vad som avses med tvång har av doktrinen beskrivits som att den enskilde utsätts för hot, våld eller liknande företeelse med syfte att avslöja individens åskådning.

Utövaren har alltid rätt att välja att inte delta i en gudstjänst, vilket gör att det knappast kan ses som att individen tvingas ge sin religiösa åskådning till känna. Även Europakonventionens artikel 9 skyddar religionsfriheten men där framgår det uttryckligen att religiösa gudstjänster kan begränsas genom lag om det sker till skydd för den allmänna hälsan.

Religiösa sammankomster i kyrkan omfattas över huvud taget inte av religionsfriheten, utan av mötesfriheten. En möjlig förklaring till varför lagstiftaren tillskrivit riksdagen jämbördig kompetens att begränsa antalet på en ishockeymatch som på en gudstjänst, är att religionens jämförelsevis svaga ställning i Sverige inte gör det motiverat att religiösa sammankomster ska ha en särställning.

Lagstiftaren kan på så vis anses ge uttryck för att det är lika stor rättighet för en supporter att få gå och se sitt hockeylag som för en kristen att gå på söndagsgudstjänst.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt