Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-25 09:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/kroppsvisitering-en-del-av-svarta-man-liv-i-sverige/

INSÄNDARE

Insändare. ”Kroppsvisitering en del av svarta mäns liv i Sverige”

Hudfärg spelar uppenbarligen roll när man kommer till Arlanda som svensk medborgare, menar insändarskribenten.
Hudfärg spelar uppenbarligen roll när man kommer till Arlanda som svensk medborgare, menar insändarskribenten. Foto: Örjan Björkdahl

INSÄNDARE. Hudfärg kan uppenbarligen spela roll om man som som svensk 19-årig medborgare besöker Stockholm under några dagar. Kroppsvisitering hör till svarta mäns liv i Sverige, skriver Ann-Katrin Dolium.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

En ung svart man på 19 år, vi kan kalla honom Solomon, spenderar fem dagar i Stockholm. Redan vid ankomsten till Arlanda blir han kroppsvisiterad av polisen. Dag två blir han trakasserad på krogen. Under sin sista dag blir han gripen och frihetsberövad under 12 timmar, på felaktiga grunder.

Solomon är svensk medborgare, men bor i en annan europeisk huvudstad. Han och två vänner kom till Stockholm för en kort semester innan skolstarten.

Dag 1: Tre 19-åringar landar på Arlanda. De har bara handbagage, så det borde gå snabbt att gå ut och ta den taxi jag förbeställt. Taxichauffören ringer mig efter en stund och undrar var de håller hus. Efter ytterligare en kvart ringer han igen. Solomon svarar inte i telefon. Efter 45 minuter ringer Solomon och berättar att han tagits in för visitering av polisen. De har kollat igenom hans väska och bett honom ta av sig alla kläder. De hittar inget och släpper honom. Rasprofilering? Jag väljer att tänka att poliserna bara gjorde sitt jobb.

Dag 2: Kvällen spenderar vännerna runt Medborgarplatsen för att ta del av Stockholms uteliv. På en av barerna ber de diskjockeyn att spela en fransk låt. Ett gäng svenska män protesterar högljutt. Endast svensk (vit) musik ska spelas, menar de. Rasister? Jag väljer att tänka att fulla idioter finns det gott om.

Dag 4: Sista kvällen går de på restaurang och sedan till en bar i stan. Där hamnar de i en diskussion med en svensk man som börjar bråka. Mannen säger att han ska kalla på sina vänner för att ge de tre vännerna stryk. Solomon och hans vänner blir upprörda, men inte fysiska. Den arge mannen ringer polisen som kommer till platsen. Mannen överdriver och förvränger händelseförloppet med resultat att de tre vännerna grips av polis. De tre vännernas beskrivning av händelsen ignoreras.

Dag 5: De får sitta nära tolv timmar i arresten utan att få kontakta någon. Jag blir orolig eftersom de inte kommer hem eller hör av sig då de har ett plan på kvällen. En övervakningskamera från utestället visar att de inte gjort något olagligt och att Solomons beskrivning bekräftas, inte den arge mannens. De släpps tillräckligt sent för att de ska missa sitt plan. Rasprofiliering? Har svårt att hitta alternativa förklaringar.

Dag 6: Jag ser i Solomons ögon att något förändrats. Kanske barndomens naivitet och oskuld som på dessa fem dagar försvunnit. När går en svart pojke från att vara ett gulligt barn till att bli sedd som en potentiell kriminell? Alla åldrar från tio och uppåt har tagits upp i den diskussionen Jag konstaterar att 19 år definitivt ligger efter bäst-före-datum för en svart manlig kropp i ett vitt samhälle.

De tar sitt plan till Paris, med nyinköpta biljetter.

Jag berättar om veckans händelser för en vän i Paris, en kongoles som bott större delen av sitt liv i Europa. Han påminner mig om den franske filosofen Frantz Fanons analys av rasismen i Europa, aktuell än i dag, och säger sedan: ”Hälsa Solomon att det är så här hans liv kommer se ut nu som vuxen. Han är en svart man i Europa.”

Jag tänker på alla liknande berättelser jag hört och läst och inser att min vän tyvärr har rätt. Det är så här det är nu. Även här. I Sverige.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt