Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 20:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/lagg-mer-skattepengar-pa-skolmaten/

Insändare

Insändare. ”Lägg mer skattepengar på skolmaten”

Foto: Anders Malmberg

INSÄNDARE. Inför regler så att alla landets skolor kan servera en bra lunch till barnen varje dag. Det är hög tid att lägga mer skattepengar på skolmaten, skriver den 13-årige eleven Eyvind Mobacker Stridsberg.

Tänk dig att sitta på kontoret och arbeta timme ut och timme in utan någon ordentlig mat i magen. Du skulle känna dig trött, ha ont i magen, ont i huvudet, ha svårt att koncentrera dig och komma hem ännu tröttare och hungrigare.

Precis så känner sig många elever i dagens skola. De är trötta och hungriga hela dagarna. Jag tycker att vi behöver strikta regler så att alla skolor får samma förutsättningar för en bra måltid varje dag, så vi elever kan fokusera under en hel skoldag.

Det är en alldeles för låg nivå på skolmaten och den inte anpassad för barn. Vuxna måste börja tänka sig in mer i elevernas perspektiv så att de kan känna hur jobbig en skoldag kan vara utan riktig mat.

En vanlig skoldag får vara högst åtta timmar inklusive rast i grundskolan. Det innebär att du måste kunna koncentrera dig i åtta timmar i sträck, precis som på ett vanligt jobb. För många elever kan det vara svårt att koncentrera sig så länge, speciellt om man är hungrig.

Det blir inte bara svårare att koncentrera sig, utan också svårt att lösa uppgifter. Problemlösningar i matematiken tycker många elever är svårt fast de är mätta. De som är hungriga kan störa andra i klassen och kanske till och med göra att de som ätit också blir stökiga.

Ett annat problem är att det slängs enorma mängder mat i skolan varje dag. Detta måste åtgärdas så fort som möjligt. Mitt förslag är att laga mat som passar barn och skjuta till mer pengar till skolmaten får en högre kvalitet. Det skulle leda till att barn äter mer och leda till att matsvinnet minskar.

Några kanske tycker att barn borde klara av att äta upp maten och inte vara så kräsna. Men så funkar det tyvärr inte. Man kan inte få barn att äta mat de inte gillar. Vuxna måste börja sätta sig in mer i barnens situation och försöka förstå hur vi känner.

Äldre elever i årskurs 7–9 borde få tillgång till matkort. Då skulle all mat gå åt. Restauranger kommer att vara mer noggranna med hur mycket mat de beställer in än vad skolorna är. Matkort skulle också medföra en bättre ekonomi för restauranger som ligger nära skolor.

Ett problem med matkort är att det kostar mer. Det skulle leda till att man måste betala mer skatt, men det är det värt det om man tänker på konsekvenserna av att barn inte äter lunch. Kriminella har faktiskt en större budget för mat i fängelserna. Och ni vill väl värna era barn?

Barn som har aktiviteter direkt efter skolan kan ha svårt att orka en hel skoldag och sedan en aktivitet på tom mage. Det kan vara en av anledningarna till att många i stället sitter hemma och kollar på skärmar. Man orkar inte med en lång fotbollsträning efter en hel skoldag med för lite mat i magen.

Skolmaten är ett problem som vi barn inte kan göra något åt själva. Det är vuxna som måste identifiera problemet och vidta åtgärder så fort som möjligt.

Sluta klaga på att vi som en dag ska ta över jorden inte rör på oss! Ta i stället ert ansvar och förbättra skolmaten så att vår jord inte förstörs och att barn blir piggare och gladare!

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt