Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 12:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/lardomarna-fran-hemmajobb-ett-viktigt-konkurrensmedel/

INSÄNDARE

Insändare. ”Lärdomarna från hemmajobb ett viktigt konkurrensmedel”

Läget som vi befinner oss i nu ger ett bra tillfälle att utforska och testa andra lösningar när det gäller sättet att jobba, anser insändarskribenten
Läget som vi befinner oss i nu ger ett bra tillfälle att utforska och testa andra lösningar när det gäller sättet att jobba, anser insändarskribenten Foto: Stina Stjernkvist/TT

INSÄNDARE. Att jobba hemifrån har lett till ett djupare samarbete inom vårt team, med andra i Göteborg och kollegor överallt i världen. Företag som kan behålla det bästa av pandemins hemmakontorsexperiment kommer få en konkurrensfördel, skriver Martin Flower.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kontoret har varit ödsligt under pandemin. När restriktionerna lyftes i september var frågan om huruvida folk spontant skulle återvända - men köerna framför dörren uteblev.

Det är uppenbart att folk föredrar hemmakontoret. Kan vi ställa oss frågan varför? Vilka är fördelarna med att jobba hemifrån? Finns det tillfälle att ta hänsyn till lärdomarna nu när arbetsgivaren kallar folk tillbaka till kontoret?

Arbetsenheten i mitt fall är teamet där vi är åtta stycken. Vi jobbar tillsammans på tre olika sätt:

1) Var och en arbetar själv vid sin dator med stor skärm.

2) Vi samarbetar, ibland två, eller tre, eller alla - vi delar skärmen och implementerar kodändringar eller fixar problem tillsammans. Behövs det hjälp av någon eller några andra utanför teamet, så kallas de in direkt i samarbetet.

3) Vi deltar i möten utanför teamet.

Alla tre arbetssätten har blivit mer effektiva med hemmakontorsarbete. Jobbar man ensam, så gör man det ostörd. Jobbar man tillsammans, så är vi alla tillgängliga genom ett musklick. Deltar man i ett möte, så kommer alla i rätt tid, möten börjar och slutar vid angivna tider. Får man förhinder så är det enkelt att titta på inspelningen efteråt.

Men utöver effektiviteten har jag framför allt upplevt att proportionerna mellan dessa olika arbetssätt har glidit. Hemmakontoret har lett till ett mycket djupare samarbete inom teamet, samarbete med andra i Göteborg, samarbete med kollegor överallt i världen.

Vi har alla blivit likställda oavsett geografi. Vi kommer alla närmare varandra - jag samarbetar med kollegor i Ukraina, Israel, USA, ibland Indien. Det har blivit mycket mindre ‘vi och de’.

Det andra arbetssättet, samarbetet, har blivit det dominerande. Och det är nog skälet till att flera inte är så begeistrade över en ökad närvaro på kontoret. Kan man samarbeta med kollegorna när man sitter på ett kontor med öppen planlösning? Förhoppningsvis ja, men det blir svårare i alla fall.

Den stora utmaningen är ljudnivån. Om jag pratar med mina kollegor kommer jag störa en annan kollega som sitter bredvid mig. Och om han pratar med sina kollegor kommer han att störa mina kollegor då min mikrofon inte bara tar upp min röst, utan allas på kontoret.

Vill man slippa ljudproblematiken så kan man flytta till ett mötesrum, men då har vi två utmaningar, nämligen att man inte längre har sin stora skärm med sig i mötesrummet och att antalet mötesrum inte kommer räcka till efterfrågan.

En lösning till problemen är att ersätta den öppna planlösningen med individuella kontor, så som fanns för en eller två generationer sedan. Då flyttar man egentligen hemmakontoret till kontoret igen. Fördelen blir då att man träffar några kollegor som jobbar på samma plats vid lunch eller vid fikapausen. Men inte de som lever i Israel, Ukraina, USA och så vidare. Det finns en risk för att klyftorna ökar igen.

Jag har inte träffat någon som förespråkar noll närvaro på kontoret. Frågan är kring proportionerna - hur mycket? Hur mycket närvaro, hur mycket digitalt? Just nu kan en dag i veckan vara något att testa. Man äter tillsammans, man fikar tillsammans, man umgås. För några dras man kanske ut ur en viss social isolering.

Låt oss heller inte glömma de som saknar goda förutsättningar för att jobba hemifrån. För dem är det klart bäst att kunna ha tillgång till ett kontor där de kan samarbeta med sina kollegor på ett effektivt sätt. Men pandemin har visat att de bara är några få.

Jag kan förstå att företagets ledning kan känna en viss nervositet inför tomma kontor, och att instinkten kan vara att återgå till det kända och trygga och att medarbetarna blir synliga igen.

I vårt fall så pratar vi återigen om ‘aktivitetsbaserad’ kontorsuppställning som utgår ifrån att de som samarbetar gör det fysiskt på samma plats. Jag påstår att verkligheten ofta är en annan. Läget som vi befinner oss i nu ger ett bra tillfälle att utforska och testa andra lösningar.

Hur är det till exempel med ljudproblematiken? Vilka tekniska lösningar kan utvärderas för att underlätta det digitala i det fysiska? Vad kan vi testa? Vilka lärdomar kan vi dra från pandemins experiment?

Om jag blickar mot framtiden, så är min förväntan att de som jobbar mest effektivt är de som samarbetar mest och som gör det främst digitalt. Min förväntan är att företag som hittar vägen att behålla det bästa av pandemins hemmakontorsexperiment kommer få en konkurrensfördel. De kommer attrahera och behålla mer effektiva medarbetare, som dessutom kommer leverera mer.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt