Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 20:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/lat-aven-svenska-nojesparker-oppna/

Insändare

Insändare. ”Låt även svenska nöjesparker öppna”

Liseberg i Göteborg är landets största nöjesfält med en omsättning på 1,25 miljarder kronor i fjol.
Liseberg i Göteborg är landets största nöjesfält med en omsättning på 1,25 miljarder kronor i fjol. Foto: Fredrik Sandberg/TT

INSÄNDARE. I vår omvärld håller en rad nöjesparker trots pandemin på att slå upp sina portar – under kontrollerade former. Låt även svenska nöjesparker öppna, skriver Ann-Marie Pendrill, Martin Kahnberg, Christopher Karlsson, Marcus Löfstrand och Rasmus Sjögestam i berg-och-dalbaneklubben European Coaster Club.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) silar mygg och sväljer kameler. Beslutet att inte låta nöjesparkerna öppna för fler än 50 personer under sommaren (DN den 22 juni 2020) kan möjligen ha ett symbolvärde mot omvärlden, men kan inte ses som en del av en medveten nationell strategi mot coronaviruset.

Förbudet mot folksamlingar större än 50 personer gäller inte badplatser och parker (DN den 22 maj) och inte heller shoppingcentrum som Nordstan i Göteborg eller Mall of Scandinavia i Solna. I den svenska coronastrategin om eget ansvar får caféer och restauranger får hålla öppet – så länge de inte ligger i en nöjespark.

Sveriges nöjesparker har tagit fram detaljerade planer för hur man ska kunna öppna på ett säkert sätt med virtuella köer, hygienrutiner och krav på förhandsbokade besök för att klara ett kraftigt begränsat besöksantal. Nöjesparkerna har rutiner för att kunna hantera stora flöden av gäster och personal som kan ansvara för att gästerna håller avstånd.

Nöjesparkerna har stora ytor, till största delen utomhus och har i ett gemensamt internationellt samarbete tagit fram strategier som gör att Tivoli i Köpenhamn, Tusenfryd utanför Oslo och andra nöjesparker i vår omvärld nu håller på att öppna.

Mikael Damberg uppmanar oss alla att hålla ut. Att hålla ut är kostsamt för alla som inte tryggt får in sin lön varje månad via skattsedeln eller kan arbeta på distans. För många innebär det permitteringar, förlorat arbete och kanske förstörda livsverk. 

Damberg konstaterar också att det kan vara svårt att motivera ”undantag för en sektor”, vilket pekar på att beslutet är grundat på en tro på att smittspridningen beror på organisation, mer än på verkliga smittorisker. Ingenstans har man kunnat bevisa att just nöjesparker utgör en särskild risk ur smittskyddssynpunkt (se till exempel GT den 23 juni).

Beslutet försvaras med hänvisning till en förordning under ordningslagen – som i en debattartikel (Dagens industri den 8 juni) av Sveriges nöjesparksförening beskrivits som en ”ovanligt trubbig lagstiftning och tillämpning av densamma.”

Vi är alla överens om behovet av att minska smittspridningen. I ett läge där Sverige har markant högre dödstal än omgivande länder förstår vi regeringens behov av att visa att man tar problemet på allvar.

Det vi inte förstår är att man väljer en verkningslös symbolhandling med prislapp i miljardklassen, medan man tar lättare på smittskyddslagens föreskrifter om läkares skyldighet att ta prov vid misstanke om smitta och internationella rekommendationer.

Vart ska sommarlovslediga ungdomar ta vägen? Kanske Nordstan, Mall of Scandinavia och andra gallerior får vara träffpunkter i stället för Liseberg och Gröna Lund och andra nöjesparker.

Virus bryr sig inte om organisationsformer. Vi uppmanar därför myndigheter och regering att se över regler så att man inte silar mygg och sväljer kameler. 

Att öppna nöjesparker kan faktiskt vara ett mer ansvarigt beslut än att hålla dem stängda.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt