Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 10:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/lat-larare-gora-centrala-prov-i-stallet-for-elever/

Insändare

Insändare. ”Låt lärare göra nationella prov i stället för elever”

Foto: Hussein El-alawi

INSÄNDARE. Om resultaten från de nationella proven ska hållas hemliga blir de än mer meningslösa. Det vore bättre om lärare fick göra prov i stället för elever, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Skolverkets beslut om utökad sekretess kring resultaten i de nationella proven sätter nytt strålkastarljus på frågan om provens egentliga syfte. Vad ska de egentligen användas till och varför?

Sedan i fjol ska resultat på nationella prov särskilt beaktas vid betygssättningen i skolan. Anledningen till detta är enligt Skolverket att proven är ”välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen” (Skolverkets nya allmänna råd, 2018). 

Vi har tidigare i en debattartikel (Dagens Samhälle 16 juni 2019) påtalat att de prov som Skolverket använder för att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygssättning i skolan inte stämmer överens med hur lärare normalt sett ska göra vid betygsättning utifrån läroplanen. På nationella prov vägs provpoäng samman för att sedan bli till ett provbetyg utifrån fastställda gränser, vilket strider mot direktiven i gällande regelverk – såväl läroplan som skollag.

Till exempel kunde elever på förra årets nationella prov i historia för årskurs 9 få provbetyget E endast genom att kryssa någorlunda rätt på flervalsfrågor. 14 av 60 så kallade belägg gav ett godkänt resultat även om eleven inte fört ett enda resonemang, vilket kunskapskraven i historia kräver.  

Den 13 maj 2019 skrev Skolverket i ett svar på en insändare i DN att de nationella proven behöver följa andra principer än de som gäller vid den ordinarie betygssättningen i skolan eftersom elever inte ska missgynnas på grund av tillfälliga omständigheter vid provtillfället. Skolverket menade att proven var gjorda utifrån en ”kompensatorisk modell”.

Frågan om hur provresultaten skulle kunna användas som ett reellt stöd vid betygsättning utifrån skolans kunskapskrav lämnades obesvarad.  Genom Skolverkets otydlighet lämnades en redan pressad lärarkår i förvirring, trots en uttrycklig önskan om klara direktiv.

De som förespråkar nationella prov, trots provens uppenbara brister, lyfter ofta vikten av ett nationellt mätinstrument där landets skolor och betygsättning kan granskas och jämföras. Proven ska motverka så kallade glädjebetyg och betygsinflation, fungera som en form av kontrollinstrument mellan skolor. 

Tanken är god, men i praktiken faller den platt.

Från och med i höst ska Skolverket, enligt en dom i kammarrätten, inte längre att publicera statistik för enskilda skolor. Information om resultat på nationella prov och huruvida dessa korrelerar med betygen som sätts i skolorna kommer inte längre att finnas tillgängliga för allmänheten.

Proven som tar så mycket undervisningstid och kostar enorma summor att genomföra blir därmed än mer onödiga för skolans ordinarie verksamhet, lärarnas bedömning och betygsättning.

I skollagen står att ”betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas” (kap 3 16 §). När sedan betyg sätts, efter det att ett ämne har avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav (kap 10 20 §). 

Utifrån detta faktum borde nationella prov på högstadiet, som de är utformade, inte ha någon särskild funktion alls. Efter tre års undervisning har professionella legitimerade lärare tillräckligt med underlag för att göra en rättssäker bedömning och betygsättning, även om Skolverkets nya allmänna råd delvis säger annorlunda.

Problemen kring de nationella proven är svåra att synliggöra eftersom proven alltid varit sekretessbelagda. Om nu även provresultaten ska omges av sekretess blir proven än mer meningslösa.

Om svensk skola ska hålla lika hög kvalitet över hela landet behövs naturligtvis någon form av kontroll. Men vad vinner man på att testa eleverna via prov vars resultat inte matchar kunskapskraven i styrdokumenten och som därefter dessutom hålls hemliga för allmänheten?

För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?

Om vi lärare, i stället för eleverna, fick genomgå ett prov kring bedömning och betygsättning utifrån gällande regelverk skulle eventuella brister kunna uppmärksammas, varpå huvudmännen också skulle bli varse och få en chans att bedriva fortbildning kring allt från skollag och kunskapskrav till nya undervisningsmetoder.

Vi lärare skulle, utan inverkan på skolans ordinarie verksamhet och undervisning, kunna göra ett test när eleverna gått på sommarlov. Därefter skulle vi, utifrån våra provresultat och individuella behov få reell tid för eventuell vidareutbildning och gemensamma diskussioner.

Alla lärare skulle därmed ges en riktig möjlighet att lära, tänka mer lika och göra rätt!

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt