Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-01-27 02:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/lat-tillverkningskostnaden-styra-svenska-elpriser/

INSÄNDARE

Insändare. ”Låt tillverkningskostnaden styra svenska elpriser”

Vattenkraftverksdammen i Porjus i Jokkmokks kommun. Kostnaden för att ta fram en kilowattimme i vattenkraftens befintliga anläggningar är låg och borde komma svenska konsumenter och företag till del, anser insändarskribenten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

INSÄNDARE. Den politik som på 70-talet byggde det svenska välståndet med billig el från vattenkraften håller på att raseras. Låt tillverkningskostnaden styra svenska elpriser och exportera till EU-priser, skriver Anders Segerstedt, professor emeritus och docent i produktionsekonomi.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Det finns alltid argument eller förklaring till höjda elpriser. Det blåser för lite eller för mycket, vattenmagasin har frusit eller är halvtomma, krig pågår i Ukraina, kärnkraften ska underhållas – eller så är det sossarnas fel.

Ofta höjs elpriset utan orsak ­eller argument. Ingen verkar kunna förklara eller förstå hur elpris­systemet hänger samman och borde fungera.

Hur kan priset på förbrukad el få vara flera gånger större än tillverkningskostnaden? Hur kan man en dag i förväg veta vad priset per kilowattimme kommer att bli? Hur kan prisökningen på gas som tyskarna betalar innebära att elpriset i Sverige också ökar?

Hur kunde statliga affärsverket Svenska kraftnät lova att betala ut miljarder kronor som kompensation till elkunder för deras tidigare förbrukning – dessutom som kompensation för verklig elförbrukning och inte verklig betald kostnad? Varför har kraftbolag under många år hela tiden fått höja nät­avgifterna?

Kraftproducenter som statliga Vattenfall, tyskägda Eon och kommunala Skellefteå Kraft gör stora vinster. Deras intäkter bestäms av priset på el som kunder betalar, kostnaderna på tillverkningskostnaden och avgifter till Svenska kraftnät. Därefter betalar elkonsumenter punktskatt och moms på sin förbrukade el till staten.

Det som ytterligare försämrar och upprör är att elprisökningarna gör att Riksbanken mäter en inflation som den tycker måste bekämpas höjd ränta. Men elprisökningarna är konstlade. Det handlar bara om en kapitalöverföring från privatpersoner och företag till kraftproducenter, Svenska kraftnät och staten. Det är ingen riktig inflation! Därmed bestraffas svenska folket ytterligare nu med räntehöjningar, som gör vanliga medborgare fattigare.

Vi som var med när el­marknaden skulle avregleras minns argumentet att allt skulle bli billigare. Det var svårt att tro på eftersom marginalkostnaden skulle bli styrande och inte längre genomsnittskostnaden, men att konsekvenserna skulle bli så utarmande och negativa det var svårt att föreställa sig.

Först ska Sverige per capita vara bäst på att finansiera EU, sedan skapar vi ett elprissystem som utarmar svenska folket och dess verksamhet för att vi ska kunna exportera el till EU. Utbyggnaden och utvecklingen av norrlandsälvar gav billig el som utvecklade vårt välstånd. Detta håller nu på att raseras.

Situationen är allvarlig och stötande. Elprissystemet måste korrigeras, men det kan bli svårt eftersom många har ”fingrarna i syltburken” och påverkas av inkörda lobbyister.

Dessutom har vi ett stort utländskt ägande i infrastrukturen och en svag regering, om inte SD ger sitt stöd. Den energi som förbrukas i Sverige ska prissättas enligt vad den kostar att tillverka och den el som vi exporterar ska ha en egen prissättning.

Så svarar du på insändare och kommentera

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt