Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-28 01:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/lat-unga-stada-sverige-under-coronakrisen/

Insändare

Insändare. ”Låt unga städa Sverige under coronakrisen”

Skötselarbetarna plockar upp skräp i Malmö 2011.
Skötselarbetarna plockar upp skräp i Malmö 2011. Foto: Drago Prvulovic/TT

INSÄNDARE. Arbetslösa borde ges offentliga arbeten för att städa Sverige. Coronapandemin innebär en möjlighet att städa ett allt skräpigare och mer igenvuxet land, skriver Monica Ideström.

Just nu är många stora och viktiga frågor på agendan som vårt hotade klimat och den pågående coronapandemin. Men vi behöver också inkludera vår gemensamma utomhusmiljö som det finns möjlighet att faktiskt förbättra.

Det har varit många intressanta insändare och artiklar i DN och artiklar i DN inom området som jag vill samla ihop och sammanfatta för att visa på de möjligheter som finns i en tid när friställda, arbetslösa och skolungdomar behöver meningsfulla tillfälliga arbeten. Att arbeta utomhus med avstånd går utmärkt i alla dessa yrken.

Den 22 augusti i fjol publicerades en insändare i DN som beskrev vad som behöver göras för att bevara och förbättra vår utomhusmiljö, både i staden och på landsbygden. Därefter har flera insändarskribenter skrivit om behovet av en bättre skötsel av gator, vägrenar och eftersatta boendemiljöer. Det är smutsigt och vildvuxet på olika sätt.

Trottoarer och rännstenar i städerna behöver sopas och dammsugas på alla fimpar. Ogräs som växer mot husväggar och mellan stenar behöver tas bort. Gamla övergivna och söndriga cyklar behöver märkas och forslas bort.

Det behöver krattas och städas i parker och planteringar. En van gatuarbetare kan leda arbetslag med ungdomar. Flest fimpar vinner! Efter rökförbudet sedan restauranger tog bort askkoppar har antalet fimpar på gatorna i Stockholm blivit allt fler. Ungdomar skulle också, efter utbildning och med handledare, kunna delta i klottersanering.

Flera insändare och artiklar har på senare tid lyft problemet med invasiva växter som kväver och hotar biologisk mångfald. Lupiner, Gul skunkalla, Vresros och Jättebalsamin har lyfts som exempel.

Lupiner som tillåtits föröka sig längs våra vägar så att prästkragar, blåklockor, smörblommor och rödklöver har kvävts. Vägrenen ser helt konstgjord ut med karamellfärger. Det är väl inte lupiner vi vill ha i sommarbuketten i framtiden? Sådana jättebalsaminer besöker bin i stället för att pollinera fruktträd.

Det krävs en långsiktig handlingsplan i varje kommun och årligen återkommande arbetslag som rycker upp och destruerar dessa växter så att deras frön inte kan fortsätta att spridas. Hela landet, såväl stad som landsbygd, behöver rensas från sly. Nedskräpade dikesrenar kan rensas samtidigt som man tar bort sly och jnvasiva arter. 

Våra kuster, framför allt västkusten, behöver årligen städas från allt det avfall som spolas upp från havet. Skräp kan plockas som sommarjobb eller som en del av undervisningen och fysisk aktivitet men också som en insats för samhället och framtiden. Med utbildning och under handledning kan man sommartid ta upp skräp från våra bottnar i de städer och samhällen som ligger längs Sveriges långa kust. 

Vilka möjligheter det kommer att finnas att resa eller arbeta utomlands i sommar vet vi inte. Men vi vet däremot att det går att skapa meningsfulla arbeten i hela Sverige som gynnar oss alla och bidrar till en framtida vacker gemensam miljö.