Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 03:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/lena-hallengren-sviker-socialarbetarna/

Insändare

Insändare. ”Lena Hallengren sviker socialarbetarna”

Socialminister Lena Hallengren (S) på en presskonferens den 9 april.
Socialminister Lena Hallengren (S) på en presskonferens den 9 april. Foto: Alexander Mahmoud

INSÄNDARE. Satsningen på polisen har ingen motsvarighet inom landets socialtjänster, trots att de är minst lika viktiga för att motverka kriminalitet. Regeringen och socialminister Lena Hallengren (S) sviker socialarbetarna, skriver Marek Lakatos, samordnare för sociala insatsgrupper i Malmö.

Har Lena Hallengren glömt bort sitt ansvar för socialtjänsten under coronapandemin? Som samordnare för sociala insatsgrupper, en insats inom socialtjänsten som riktar sig till individer som vill lämna en kriminell livsstil eller gängmiljö, möter jag dagligen drivna och kunniga socialarbetare inom socialtjänsten. Dessa socialarbetare arbetar hårt för att hjälpa unga vuxna när de befinner sig i riskmiljö.

Just nu pågår en debatt om hur kriminaliteten drabbar vårt samhälle. Polisen har under de senaste åren fått ökade resurser. Det har bland annat öppnat fler polishögskolor med fler utbildningsplatser.

Men det inte bara polisen som har ett ansvar. Socialtjänsten arbetar varje dag för att komma åt samma problematik.

Ändå har vi som arbetar inom socialtjänsten inte fått nya resurser eller fler medarbetare för att lätta på den tunga arbetsbelastningen. Socialtjänsten har i dagsläget svårt att behålla kompetent personal på grund av den höga arbetsbelastningen.

Resultatet blir att många socialarbetare i stället söker sig till privata aktörer inom socialt arbete. Många nyexaminerade socionomer som gör sin praktik blir då varse om hur verkligheten ser ut. Socialtjänsten går i många fall på knäna eftersom duktiga och kompetenta medarbetare slutar när de tröttnar på arbetsmiljön.

Socialtjänsten är en viktig samhällsaktör i arbetet med unga i kriminella miljöer, men vi känns bortglömda. Ska den nya socialtjänstlagen ge den effekt som är tänkt måste Lena Hallengren se till så att både små och stora kommunens socialtjänster får rätt förutsättningar för att utföra sitt arbete.

Ett exempel är regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet. I programmet finns förebyggande insatser, exempelvis punkt 30 där sociala insatsgrupper tas med. Sociala insatsgrupper handlar främst om samverkan med andra aktörer som polisen. Men fortfarande saknas direktiv och ett formellt statligt ansvar för den insatsen.

Politikerna borde lyssna på polisen Fredrik Gårdare som är expert på gängbrottsligheten. Han menar i en intervju i Dagens ETC (10 september 2020) att det finns en slagsida i debatten som tror att en satsning på poliser när lösningen.

”Tror man det biter man sig själv i svansen. Visst kan vi behöva något fler poliser, men man ska också komma ihåg att många av de poliser som finns sysslar med annat än polisarbete. De som gapar högst kan titta på USA, där straffen är mycket långa – utan någon synbar effekt på gängproblemen. Jag skulle lika gärna kunna säga att vi behöver 10.000 nya vuxna i skolan, 10.000 nya fritidsledare och 10.000 fler socialarbetare som 10 000 nya poliser. Vi måste jobba tillsammans och höja kompetensen. I dag skickas 21-åriga socialarbetare som fortfarande bor hemma till de mest utsatta områdena. De orkar i ett år, sedan slutar de gråtande.”

34-punktsprogrammet riktar sig främst till polisen och kriminalvården, fastän socialtjänsten varje dag arbetar med samma problematik. Det betyder att dessa frågor ligger under bland andra S-statsråden Morgan Johansson och Mikael Damberg.

Det har hittills varit Johansson eller Damberg som har visat sig i medierna i denna fråga. Däremot har Lena Hallengren som socialminister varit ganska osynlig i debatten. Det borde vara mer rimligt att en socialminister svarar på frågor som rör socialtjänsten snarare än inrikesministern eller justitieministern.

Mot gängkriminalitet finns åtgärder som behöver göras även hos andra aktörer som arbetar med frågan. Här lista jag några konkreta förslag som jag som yrkesverksam inom socialtjänsten ser behov av:

Utveckla sluten ungdomsvård (LSU). I dag döms ungdomar mellan 15 och 17 år som begått allvarliga brott till ungdomsvård och placeras på Statens institutionsstyrelse (SiS) i upp till fyra år. Socialtjänsten och SiS behöver skapa bättre samverkan. SiS är den ansvariga myndigheten för verkställande. Men vem är det som ansvarar för utslussningen från institutionen? Denna fråga borde var högaktuell och prioriterad för Lena Hallengren.

Se över lagen om vård av unga (LVU). Skapa en tydlig vårdkedja kring de ungdomar som är placerade. I dag placeras kriminella ungdomar på grund av beteendefaktorer som kan ha koppling till vad vi i socialtjänsten kallar miljön runt unga. Här behövs utvecklande arbetssätt när den unga ska hem. Eftervård som bygger på en god och kvalitativ behandling är en avgörande faktor för att minska risken för återfall. Det finns goda exempel från kriminalvården och frivården på hur man utslussar och minska återfall.

Ge tydliga direktiv kring förebyggande åtgärder i 34-punktsprogrammet. Punkt 30 handlar om sociala insatsgrupper och tillgänglig socialtjänst i utsatta områden. Insatsen är viktig för att bryta nyrekrytering och kriminella nätverk. Enligt Brottsförebyggande rådet är sociala insatsgrupper en av de insatser som räknas som brottsförebyggande insats. Däremot behövs tydliga direktiv om vem som ansvarar för insatsen.

Arbeta med aktiv med sociala insatsgrupper. I socialtjänsten borde det vara en självklar insats mot kriminalitet.

Ha en tydlig vision för socialtjänsten. Regeringen och Polismyndigheten har tillsammans en vision att från 2016 till 2024 ska polisen växa med 10.000 anställda. För att uppnå detta ska bland annat polisernas arbetsmiljö förbättras. Lena Hallengren borde ha liknande mål med socialtjänsten. Uppdraget med en ny vision för socialtjänsten kan förslagsvis ges till Socialstyrelsen.

Inför arbetsmetoder mot kriminalitet inom socialtjänsten och SiS. Insatser och metoder måste bygga på kunskapsbaserat arbetssätt som utgår från forskning och evidensbaserad praktik. I dag arbetar kriminalvården med RBM-principen (risk, behov och mottaglighet) för att förebygga återfall i brott. Behandling och andra återfallsförebyggande insatser enligt RBM bygger på klientens styrkor och förstärker positiva alternativ till de riskfaktorer som driver klientens kriminalitet. Örebro kommun har tillsammans med Örebro universitet utvecklat och anpassat metoden till sociala insatsgrupper. Ungdomar måste vara bättre rustade att klara ett liv utan kriminalitet och droger när de lämnar socialtjänsten.

Sakkunniga som besitter kunskap om kriminalitet bör sitta med i socialnämnder. De borde en rådgivande funktion till folkvalda, men även till socialsekreterarna. Den sakkunniga kan bidra med öka kunskap om målgruppen och samarbeta med universitet och utveckla metoder inom område.

Jag tror inte att det räcker med att försöka förändra vissa delar eller lagstifta om vissa saker, utan jag tror att hela samhället behöver förändras. Det är ett omfattande arbete som kommer kosta både pengar och tid, men det behövs för att kunna vända på den destruktiva utveckling vi befinner oss i.

Vad är det som hindrar att vi gör stora förändringar för samhället och våra ungas framtid – är det en ekonomisk fråga? Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson är kostnaden för förebyggande åtgärder betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt