Det undermåliga privata försäkringssystemet har bidragit till höga dödstal i covid i USA. Inte minst drabbas svaga grupper. Sverige har en vacker lagstiftning med ”vård efter behov, lika för alla”, men i praktiken är vi på väg mot en kommersialiserad USA-lik vård, som inte är lika för alla.

I vårdvalsreformen 2010 gavs bolag rätt till fri etablering där lönsamheten var bäst. Glesbygd och ekonomiskt svaga områden, till exempel Tensta i nordvästra Stockholm, har blivit underförsörjda på läkarresurser. Socialdemokratiskt ledda regeringar har inte förmått ändra på detta. Även i vårt land ser man hög dödlighet i covid i fattiga områden och det bristfälliga vårdutbudet bidrar.

Vart är vi på väg? Precis som skolvalet är vårdvalet ett sätt att omforma en likvärdig rättighet till ett privatiserat ojämlikt utbud av tjänster, där bolagens drivkrafter inte är förenliga med hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Därför är betydande delar av Stockholms privatvård inte delaktiga i covidbekämpningen och kritiken av omsorgens läkarbolag förödande från Inspektionen för vård och omsorg och coronakommissionen.

45 procent av svenska vårdcent­raler är nu i privat ägo och köps i rasande takt av storkoncerner. Den största är multinationell med ledning från Australien och franska bankpalats.

Riskkapitalbolag i samverkan med nätläkare, apotek och försäkringsbolag håller på att lägga under sig den skattefinansierade primärvården. Äldreomsorgen går samma väg.

Det demokratiska inflytandet över vårdens utformning dunstar bort. Därför dör människor i onödan i Tensta. Det finns inga eller få läkare där de bäst behövs – i glesbygd, i socioekonomiskt utsatta områden och på äldreboenden.

Genom det privatiserade utbudet styrs det medicinska handlandet alltmer av pengar som utfärdandet av falska coronatest. När läkaretik och HSL skippas har marken beretts för privata ­sjukförsäkringar som nu omfattar 700 000 svenskar. Det är särskilt brottsligt att tränga sig före i köer i coronatider när så mycken vård fått stå tillbaka.

Regionerna har inte sagt upp avtalen med skattefinansierade privata vårdgivare, som struntar i medicinska prioriteringar. De får fortsätta att slussa privatförsäkrade före svårare sjuka till utredning och behandling.

Läkarförbundet skulle kunna stoppa sina medlemmar när de bryter mot förbundets etiska regler att behandla alla lika. Men i sitt marknadstroende ser förbundet mellan fingrarna och sanktionerar brott mot HSL.

Regeringen har tillsatt en utredning som mal. Men kommande förslag kan inte täppa till alla kryphål om primärvården ytterligare hamnar i riskkapitalets och storbolagens händer, där insynen är minimal.

Offentligt drivna vårdcentraler och allmänläkare som småföretagare håller på att konkurreras ut. Nätläkarbolag, som lägger hundratals miljoner på reklam för lindriga och självläkande åkommor, stjäl resurser från äldrevård och svårt sjuka. Nätläkares uppgift blir allt mer att slussa lättvårds­patienter till storbolagens enheter, där patienters oro för sjukdom kan exploateras i vinstsyfte.

Sjukvårdsmarknaden är för politiker viktigare än att stoppa ett pandemivirus. En solidarisk sjukvård för alla är på väg bort. USA:s kommersialiserade system är snart här.