Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-27 07:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/mindre-lonsamt-att-jobba-med-hojt-bostadstillagg/

INSÄNDARE

Insändare. ”Mindre lönsamt att jobba med höjt bostadstillägg”

Regeringens pensionsförslag leder till marginaleffekter för de som vill fortsätta att arbeta efter 60, skriver sparekonomen Shoka Åhrman i en insändare.
Regeringens pensionsförslag leder till marginaleffekter för de som vill fortsätta att arbeta efter 60, skriver sparekonomen Shoka Åhrman i en insändare. Foto: Fredrik Sandberg/TT

INSÄNDARE. För äldre som vill och orkar hitta nytt jobb efter 60-årsdagen borde det löna sig att arbeta jämfört med att inte göra det. Men regeringens förslag att höja bostadstillägget gör det mindre lönsamt att jobba efter 60, skriver Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & försäkring.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Jag välkomnar den aktivitet som finns i pensionsfrågan. Nya förslag som syftar till att på olika sätt förbättra pensionen är i grunden mycket positivt. Men det saknas tyvärr ett helhetsperspektiv. Och ett långsiktigt perspektiv.

I förra veckan presenterade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) förslag om en ny trygghetspension och ett höjt bostadstillägg för pensionärer. Förslaget till trygghetspension innebär att det ska bli lättare för de som är äldre än 60 år att få sjukersättning.

Trygghetspensionen är en tydlig förbättring för den som inte har möjlighet att skaffa ett nytt jobb efter 60. Förslaget får som konsekvens att de som är för sjuka för att kunna jobba i stället för att ta ut pension redan från 62 års ålder kan få sjukersättning.

De kan vänta med att ta ut sin pension och därmed får högre pension. Det kommer göra skillnad för grupper som annars hade haft fler år att försörja med pensionen, till exempel långtidssjuka och som står långt från arbetsmarknaden på grund av sjukdom.

Regeringen föreslår också att bostadstillägget för pensionärer höjs från och med den 1 januari 2022, vilket berör 350 000 pensionärer. Bland annat föreslås att bostadskostnadstaket, det vill säga den maximala bostadskostnad som kan beaktas vid beräkning av bostadstillägg, höjs från 7 000 till 7 500 kronor per månad. Som mest innebär förslagen en ökning av bostadstillägget på 450 kronor per månad.

Förslaget är bra för pensionärer med låga pensioner. För de som vänder på varje krona kommer det göra skillnad.

Förslagen leder dock till marginaleffekter för de som vill fortsätta att arbeta efter 60, vilket är en förutsättning för att pensionssystemet ska hålla i framtiden när många blir allt äldre och piggare.

En nackdel är att ett högre bostadstillägg gör det mindre lönsamt att arbeta för vissa grupper efter att man fyllt 60 år. För de som vill och orkar hitta nytt jobb efter 60-årsdagen borde det löna sig att arbeta jämfört med att inte göra det.

Enligt Pensionsmyndigheten finns det cirka 264 000 personer som både jobbar och tar ut sin pension, så kallade ”jobbonärer”. Intresset för att arbeta högre upp i åldrarna är med andra ord betydande.

Hos de allra flesta arbetsgivare upphör intjäningen till tjänstepensionen vid 65 års ålder, men budgetförslagen berör inte tjänstepensionen alls. För det behöver skapas incitament för att arbeta över 65 och att man tjänar in tjänstepension på sin lön, även på äldre dagar.

Förslagen behöver därför kompletteras med en lagändring så att det går att göra fortsatta inbetalningar till tjänstepensionen efter 65 års ålder. Enligt en undersökning Demoskop gjort på SPP:s uppdrag anser 7 av 10 av att intjäningen bör fortsätta längre än så. Här bör en diskussion finnas mellan regeringen och parterna på arbetsmarknaden. .

Trycket i pensionsfrågan är uppenbart högt, men det saknas i dag åtgärder för att öka kunskapen om pensionssystemet, det egna sparandets roll och arbetsgivarens roll. Dessa behövs komma till om nästa generation ska få en god pension.

Det behövs därför fler förslag som inte är begränsade till budgetår, utan tar sin utgång ur ett mer långsiktigt perspektiv. Vi behöver en pensionsreform som tar ett helhetsgrepp och som kan hålla över flera mandatperioder.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt