Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 15:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/omprova-besoksforbudet-for-ensamma-aldre/

Insändare

Insändare. ”Ompröva besöksförbudet för ensamma äldre”

Foto: Hasse Holmberg/TT

INSÄNDARE. Beslut i äldrevården borde individualiseras på samma sätt som inom sjukvården i övrigt. Det är dags att ompröva det totala besöksförbudet för ensamma äldre på grund av covid-19, skriver Annika López, överläkare och anhörig till dement.

Efter att ha sett SVT:s ”Agenda” den 10 maj tänds en förhoppning om att besöksförbudet under coronakrisen på landets boenden för demenssjuka ses över.

Som många andra har min far drabbats av demenssjukdom. Han är 84 år och har nedsatt hörsel. Hans enda rädsla i livet är att vara ensam. När hans 85-åriga livskamrat sedan sextio år tillbaka håller honom i handen märks ett speciellt lugn i hans ansikte.

Under uppseglande pandemi kunde jag förstå regeringens svåra beslut om totalt besöksförbud på landets demensboenden ur ett samhälleligt perspektiv. Men ur ett medicinskt och mänskligt perspektiv blev denna totala separation mellan mina föräldrar ologisk.

I början av april tog jag därför hem min far och vårdade honom hemma. Under tre veckor fick mina föräldrar träffas igen. Nu är min far åter på sitt demensboende.

Besöksförbudet fortsätter. Min 85-åriga friska mor lever isolerat och vi vet, alla vet, att hon inte utgör någon risk att föra med sig smittan till min fars boende. Däremot finns en viss risk att hon får med sig smitta hem.

Ska min mor få bestämma om hon vill ta den risken eller ej? Min mor upplever denna totala separation som ”värre än döden”.

Vad har påverkat beslutet att totalförbjuda besök på demensboenden? Finns kanske ett kollektivt dåligt samvete för att vi i Sverige inte stod bättre rustade för att värna våra äldre?

Hur värnar vi våra äldre på bästa sätt nu? Är det genom total isolering? Är det de dementa och deras livspartners som ska bära bördan för den nedrustning inom äldrevården som skett under 2000-talet?

Jag hoppas att tiden är mogen för alla i beslutande positioner att våga revidera besöksförbudet så att individuella lösningar kan hittas. Som riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) så väl uttryckte det i ”Agenda” måste beslut i äldrevården individualiseras på samma sätt som inom sjukvården.

Min fars enda rädsla är att vara ensam. Han förväntar sig ingen intensivvård. Han hoppas bara på att snart få hålla min mor i handen igen.