Sveriges koldioxidutsläpp behöver minska med över 20 procent redan i år för att vi ska uppfylla vår sin del av Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det visar forskning som Världsnaturfonden presenterat i veckan. År 2019 minskade Sveriges utsläpp med bara 0,5 procent.

Samtidigt har regeringen med stöd av Centerpartiet, vid två tillfällen i år, föreslagit stödpaket på drygt 3 miljarder kronor till lantbruket. Stödet ska enligt regeringen bidra till att bibehålla konkurrenskraften för svenskt jordbruk och därmed minska risken att klimatpåverkan ökar i andra länder till följd av ökad livsmedelsimport.

Drygt 1 miljard kronor av stödpaketet är en rabatt på dieselskatten. Regeringen hävdar att dieselanvändningen i arbetsmaskiner är svår att ersätta. I dag finns det dock alternativ, varav hydrerad vegetabilisk olja (HVO) är ett. Den räknas som ett förnybart bränsle eftersom den inte har fossilt ursprung och bedöms ha minst 80 procent lägre klimatpåverkan jämfört med diesel.

I stället för att fortsätta stödja och subventionera den fossila dieseln hade regeringen kunnat välja att göra detsamma med HVO. Redan innan regeringens första stödpaket till diesel var HVO 18 procent dyrare. Med stödpaketet blev skillnaden 36 procent! Och med regeringens senaste förslag på ytterligare sänkning av dieselskatten blir skillnaden ännu större. Detta leder att de lantbrukare som, liksom vi, använder fossilfria drivmedel missgynnas jämfört med de som använder diesel.

Vidare uppger regeringen att animalieindustrin drabbats särskilt hårt av kostnadsökningar på bland annat el och foder och ger ett stöd till dem på 2 miljarder kronor. Det finns i dag mycket kunskap om att dagens livsmedelsproduktion behöver skifta till en större andel vegetabilier (växtbaserat) för klimatets skull.

Regeringen satte 2017 upp två nationella ekologiska inriktningsmål, nämligen att 30 procent av svensk jordbruksmark ska odlas ekologiskt år 2030 och att 60 procent av all mat som serveras i offentliga kök som i skolor, äldreboende och sjukhus ska bestå av ekologiska livsmedel.

Den ekologiskt odlade arealen minskade i fjol och utgör i dag cirka 20 procent. Den offentliga sektorn har varit mycket ambitiös och ligger i dag på nästan 40 procent ekologiskt, men utvecklingen har sedan ett par år avstannat. Här behöver regeringen gå in med stöd och visa att man menar allvar med de mål som satts upp.

Prisökningarna har gjort situationen svår för många lantbrukare, så ett stöd är viktigt. Men regeringen missar chansen att styra mot ett hållbarare lantbruk och väljer i stället att ge pengar till fortsatt importberoende användning av fossila bränslen och en fortsatt hög animalieproduktion som till stor del är baserad på import av insatsvaror.

I stället hade pengarna kunnat användas till ett omställningsstöd för en mer hållbar livsmedelsproduktion med fokus på ekologisk odling, med ökad andel vegetabilier och med fossilfritt bränsle.