Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-01 12:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/riksbanken-skadar-hushallen-utan-att-minska-inflationen/

INSÄNDARE

Insändare. ”Riksbanken skadar hushållen utan att minska inflationen”

Riksbankschef Stefan Ingves väntas på tisdagen höja styrräntan med upp till en hel procentenhet. Dessa räntehöjningar fungerar dock inte mot den inflation som vi har i Sverige i dag, anser insändarskribenten.
Foto: Alexander Mahmoud

INSÄNDARE. Räntehöjningar har av flera skäl inte den inflationsdämpande effekt som Riksbanken påstår. Med sin räntepolitik skadar Sveriges centralbank hushållen utan att minska inflationen, skriver Max Jönsson.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Riksbanken vill höja styrräntan för att motverka hög inflation. Detta gör hushåll och många företag svagare – till ingen nytta.

Räntehöjningar har av flera skäl inte den inflationsdämpande effekt som Riksbanken påstår:

● Konkurrensen på bland annat dagligvarumarknaden i Sverige är bland den sämsta i EU. Därför kan konsumenter fås att betala högre priser för varor som är nödvändiga. Samtidigt kan företag höja priserna mer än att bara kompensera för kostnadsökningar. Att göra hushållen fattigare med räntehöjningar ändrar inte på dålig konkurrens, och efterfrågan samt prisnivå påverkas inte för många varor.

● Större delen av inflationen är importerad. Fattigare hushålls minskade efterfrågan kan inte påverka världsmarknadspriser. Teorin att höjd ränta höjer värdet på kronan och minskar importerad inflation är svagt underbyggd. Den svenska valutan är främst svag på grund av att investerare ser risk i en liten valuta i kristider. Dessutom höjer andra centralbanker också räntan, så det blir ingen relativ påverkan på kronan.

● Energi, som är en stor del av inflationen, är ganska prisokänslig eftersom man måste ha el. ­Fattigare hushåll minskar inte konsumtionen speciellt mycket och priset sätts till stor del på en marknad utanför Sverige.

● Riksbanken använder inflationsmåttet konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), där boräntor exkluderas. Höjda räntor slår dock igenom på flera andra poster som är inkluderade i KPIF. Därmed ökar KPIF-inflationen ytterligare när Riksbanken höjer sin ränta.

● En räntehöjning hanterar inte den minskning av köpkraften som redan skett, tvärtom. Den är därför inte trovärdig som signal för att minska lönekrav eller priskompensation.

● I Riksbankens pressmeddelande från den senaste räntehöjningen i juni medges indirekt att efterfrågan har varit prisokänslig, att konkurrensen är dålig och att företag kunnat föra över prishöjningar till konsumenterna. Ingenting sägs om hur räntehöjningar skulle få ner inflationen i Sverige.

Riksbanken gör ett historiskt misstag. I en redan svår situation provoceras med hög sannolikhet en krasch fram, till liten nytta.

Det minsta man kan begära är att Riksbanken med ett logiskt och kvantifierat resonemang förklarar hur den anser att en räntehöjning kan hjälpa i nuvarande ekonomiska läge (det kan den inte). Det skulle skärpa Riksbankens sinne och skapa fokus hos politiker på viktiga frågor som dålig konkurrens och självförsörjningsgrad.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt