Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-26 11:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/salj-inte-var-gemensamma-skog/

Insändare

Insändare. ”Sälj inte vår gemensamma skog”

Foto: Anette Nantell

INSÄNDARE. Det vore djupt olyckligt om Moderaternas förslag att privatisera stora delar av statliga Sveaskogs innehav blir verklighet. Sälj inte vår gemensamma skog, skriver Ingemar Bengtsson.

Moderaterna har föreslagit att statliga Sveaskog ska sälja ut skog i stor skala till privata intressenter. Man talar om arealer som sammantaget motsvarar en yta av hela Södermanlands län. Ett sådant förslag bör väcka en debatt med långt framtidsperspektiv.

Jag ser ett visst statligt ägande i skogen som en stor resurs för landet. Ett sparande. Vi vet inte så mycket om samhället om, säg, hundra år, om hur den tidens svenskar vill bygga sitt land. Men vi vet redan i dag att ägarstrukturen av marken har en mycket stor betydelse för såväl naturvårdsfrågor som bygg- och infrastrukturprojekt. Ett minskat eller obefintligt statligt ägande riskerar att försvaga handlingsutrymmet i framtiden.

Jag medger att jag också har svårt frigöra mig från vissa reflektioner kring markägande. Det var 1700-talsfilosofen Rousseau som påminde sig den första människan som inhägnat ett område med orden ”Det här är mitt”.

Filosofen var förtvivlad för att ingen då gått till motvärn och till andra ropat: ”Akta er för att lyssna till denne bedragare. Ni är förlorade om ni glömmer att markens frukter tillhör alla, och att marken själv inte tillhör någon”.

Vägen tillbaka är stängd. Vad vi kan göra i dag är att värna om den mark som vi ännu äger gemensamt. Cirka 20 procent av skogen i Sverige är offentligägd. Den största delen, 14 procent, ägs av Sveaskog.

Därmed inte sagt att all försäljning till privata köpare bör vara bannlyst. I vissa fall kan den vara motiverad, om den till exempel medverkar till att mer rationella bruksenheter skapas. Andra frågor, som den inflammerade konflikten gällande nyckelbiotoper, kan utgöra skäl för statliga uppköp av skog. Köp, byten och försäljning bör kunna ske åt båda hållen, men med bibehållet fokus på den mycket långa horisonten och att inte statens innehav urholkas.

”Vi tror väldigt mycket på äganderätten”, säger Ulf Kristersson i en DN-intervju i december. ”Det man äger det vårdar man.” Det ligger förstås mycket i det. Vårt system med marknadsekonomi och företrädesvis privat ägande i näringslivet är avgörande för välståndet i samhället.

Ändå bedrar vi oss om vi urskillningslöst försöker applicera tesen på alla områden. Jag är inte expert på skogsvård, men vill trots det utmana självklarheten i att staten måste vara sämst som ägare.

I Sveaskogs egna planer har legat en ambition om försäljning av 10 procent av det skogsinnehav man hade 2002, och den lär i det närmaste vara slutförd. Det vore djupt olyckligt om man nu lägger upp en ny sådan plan för utförsäljning.

Det finns mycket goda skäl att inte lyssna på Moderaternas vilda förslag till privatiseringar. Politikerna bör ta sitt ansvar och ge Sveaskog i uppdrag att säkerställa ett betryggande statligt ägande även åt kommande generationer.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt