Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-16 23:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/satsning-pa-magnettag-skulle-gynna-klimatet/

INSÄNDARE

Insändare. ”Satsning på magnettåg skulle gynna klimatet”

Ett magnettåg testas i Japan. Kina satsar massivt på magnettåg och Sverige borde göra likadant, inte minst för att i slutändan kraftigt minska växthusgasutsläppen, anser insändarskribenten.
Ett magnettåg testas i Japan. Kina satsar massivt på magnettåg och Sverige borde göra likadant, inte minst för att i slutändan kraftigt minska växthusgasutsläppen, anser insändarskribenten. Foto: Jonas Lindkvist

INSÄNDARE. Trafikverket är en synnerligen viktig aktör när det gäller att minska transportsektorns koldioxidutsläpp. En satsning på magnettåg skulle ha en gynnsam effekt på klimatet, skriver Carl-Åke Utterström.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Trafikverket har stor potential att motverka klimatförändringar. Det borde vara högsta prioritet. Eftersom de har stora möjligheter att verkligen minska transportsektorns koldioxidutsläpp men för att uppnå målet så förutsätts ett tänkande utanför boxen. Vad måste göras? Man måste inta ett vidsynt betraktelsesätt och tillämpa ny teknik.

Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC poängterar att vi drastiskt måste sänka koldioxidutsläppen där Trafikverket är en synnerligen viktig aktör. IPCC går så långt att man poängterar tre sektorer som vara de viktigaste och då bland annat transportsektorn.

Regeringens uppdrag till Trafikverket borde definiera att en av deras viktigaste uppdrag är att medverka till minskade växthusgasutsläpp.

Det tekniskakonsultföretaget inom infrastruktur Ramböll har nyligen gjort en utredning beträffande snabba tåg där man jämfört höghastighetståg med magnettåg och Hyperloop, som är ett varumärke för ett nytt transportsystem för passagerar- och godstrafik.

Eftersom ojämlikheten normalt sett blir högre med högre biljettpriser för snabbare tåg förordar man befintliga tåg. Men då tar man inte hänsyn till magnettågets dels väsentligt mindre underhållsbehov tack vare den helt beröringsfria driften och dels ett konstant underhållsbehov oavsett hastighet. Underhållet har man inte vägt in över huvud taget. Detta snedvrider resultatet och ligger till grund för Trafikverkets skissade inriktningsbeslut.

Eftersom magnettåg har både lägre byggkostnader och väsentligt lägre underhållskostnader kan det tågsystemet bli självfinansierande från trafikstart. Därmed kan biljettpriset vara väsentligt lägre och till och med sjunka som följd av ökande hastighet. Detta gynnar i hög grad jämlikheten mellan könen helt i motsats till förhållandet till hjulburna höghastighetståg.

De väsentligt kortarerestiderna torde medföra en markant överflyttning från privatbilar till kollektivresande. Projekt ”Oslo–Stockholm 2.55” borde färdigställas så att man får en full­fjädrad dubbelspårig tågsträcka för normala tåg mellan de utpekade stationerna. Men dessutom bör en självfinansierande dubbelspårig magnetbana byggas.

Eftersom magnettåg klarar både snäva kurvor och stigningar på tio procent kan det lämpligen samlokaliseras med befintlig motorväg korridor.

Magnettåg i Shanghai har bevisat under dess kontinuerliga drift sedan 31 december 2003 att det uppnått en hög drifttillgänglighet på 99,98 procent. Den totala dagliga avvikelsen gentemot tidtabell ligger på sekundnivå.

Behovet av ersättningsbussar blir också minimalt då tåget i Shanghai klarat både kraftig blåst som långvariga snöoväder med kraftig nedisning. Merparten av de system och komponenter som gör konventionella tåg störningskänsliga utgår beträffande magnettåget. Hela denna bit har inte diskuterats i Rambölls analys.

Två direkta tågsätt kan ge en-timmes trafik och sju mellanliggande stopp 1,5-timmes trafik. Det vill säga en omfattande trafikering kan uppnås med ett fåtal tågsätt.

Företaget CRRC i Kina har nyligen tillverkat sitt första egentillverkade magnettåg för 600 kilometer i timmen. Kina satsar massivt på magnettåg och Sverige borde göra likadant, inte minst för att i slutändan kraftigt minska växthusgasutsläppen.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt