Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-05 00:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/sjukvardens-systemfel-mojliggor-krys-kop-av-1177/

Insändare

Insändare. ”Sjukvårdens systemfel möjliggör Krys köp av 1177”

Riskerna är uppenbara med att sälja regionens sjukvårdsrådgivning till ett bolag som också är vårdgivare, menar insändarskribenterna.
Riskerna är uppenbara med att sälja regionens sjukvårdsrådgivning till ett bolag som också är vårdgivare, menar insändarskribenterna. Foto: Magnus Hallgren

INSÄNDARE. Affären om 1177 klarlägger systemfelet i svensk sjukvård. Att låta en privat vårdgivare köpa upp regionens sjukvårdsrådgivning är ingen isolerad händelse. Det är ett av många steg som i vår tid tas mot en utarmad välfärd, skriver Samuel Guron och Filip Patriksson, aktiva i S-jurister.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Att nätläkartjänsten Kry vill köpa bolaget som ansvarar för sjukvårdsrådgivningen 1177 i Stockholm visar hur vi är på väg att överge idén om en offentlig sjukvård för alla.

Riskerna är uppenbara med att sälja regionens sjukvårdsrådgivning till ett bolag som också är vårdgivare. Rådgivningen kommer att få ett nytt moment i sitt arbete: Att slussa personer med lätta och lindriga symptom till sina egna verksamheter. Men det är inte försäljningen som är skandalen. Det är systemet som möjliggör den. Affären om 1177 klarlägger systemfelet i svensk sjukvård; vi styr vården som om den var näringsverksamhet.

En konsekvens av det är det offentligas ökade benägenhet att utkontraktera uppgifter. En central fråga blir då vad som ska anses vara kärnverksamhet och vad som ska betraktas vara stödfunktion lämplig att överlåta åt en utomstående producent. Städningen på våra sjukhus ses till exempel som en stödfunktion, ofta utkontrakterad till någon billig utförare. Vad man då förbiser är att – vilket SKR har påtalat – en försämrad kvalitet på städningen bidrar till problemet med vårdrelaterade infektioner.

Misskötsel av en stödfunktion kan alltså få allvarliga konsekvenser för kärnverksamheten, något vi borde ha lärt oss i samband med it-skandalen på Transportstyrelsen. Att det här är fråga om patientdata gör saken allvarligare.

Vidare gör sjukvård bedriven som företag patienten till kund. Med den synen följer att kunden har rätt. Det skeva vårdutnyttjandet är en direkt följd av detta felaktiga antagande; att individen vet bäst. Sedan vårdvalet infördes har vårdcentraler i större utsträckning etablerats i befolkningstäta områden samt i områden där vårdbehoven är lägre och invånarna socioekonomiskt starkare än genomsnittet. Resurser omfördelas från äldre och dem med flera sjukdomar till friskare personer i mindre behov av vård.

Nedläggningar av vårdcentraler har också främst drabbat områden där behoven är större. Detta är ett resultat av ett system med en ersättning som följer med individens val av vårdcentral och läkare. Tanken var att stärka patientens makt. Det har lyckats. Inspektionen för socialförsäkringen har till exempel visat att vårdvalet lett till ökad sjukskrivning. Patienten efterfrågar läkarintyg för att få sjukpenning, trots att läkaren inte bedömer arbetsförmågan vara nedsatt på det vis som krävs. Att patienters önskemål inte alltid sammanfaller med en professionell bedömning är visserligen inget nytt – det nya är styrkeförhållandena.

En annan ovälkommen effekt är ökad förskrivning av antibiotika. En ökad patientorientering har gjort att den patient som efterfrågar antibiotika i strid med Socialstyrelsens rekommendationer har fått ett starkare förhandlingsläge gentemot den läkare som på professionell grund vill hålla antibiotikaförskrivningen nere. Vad som ter sig rationellt för individen kan vara destruktivt för kollektivet.

Att förstå ett vinstsyfte är att inse hur det manipulerar drivkrafterna för hur vård bedrivs. Det ändrar på varför vi som samhälle över huvud taget bedriver välfärd, det förvrider omtanken som idé.

Att låta en privat vårdgivare köpa upp regionens sjukvårdsrådgivning är ingen isolerad händelse. Det är ett av många steg som i vår tid tas mot en utarmad välfärd. Det är en uppochnervänd expropriation av det offentliga som pågår. Försäljningen av 1177 är fel men den verkliga skandalen är systemet. Det offentliga måste ta tillbaka sjukvården.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt