Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 03:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/skapa-tydligt-regelverk-for-fallskarmshoppning/

Insändare

Insändare. ”Skapa tydligt regelverk för fallskärmshoppning”

Olyckan som krävde nio dödsoffer i Umeå fallskärmsklubb inträffade den 14 juli i fjol.
Olyckan som krävde nio dödsoffer i Umeå fallskärmsklubb inträffade den 14 juli i fjol. Foto: Alexander Mahmoud

INSÄNDARE. Tre olyckor med alltför tungt lastade plan med fallskärmshoppare har inträffat med totalt 28 dödsoffer i Polen, Sverige och Finland. Nu krävs ett tydligare regelverk, skriver Rolf Edling, Henry Anundi och ytterligare tio anhöriga till dödsoffer i flygolyckan med fallskärmshoppare i Umeå i fjol.

För drygt ett år sedan förlorade vi kära anhöriga i flygolyckan utanför Umeå. Av respekt för Haverikommissionens arbete har vi inte uttalat oss kring olyckans orsaker.

Vi har följt arbetet och lärt oss mycket, så när Havkom nu presenterat sin rapport vill vi ge vår syn på viktiga omständigheter. Vi gör det för att ingen ska behöva mista sitt liv i framtiden, eller som vi drabbas av en livslång sorg och saknad.

Ett tungt ansvar vilar på EASA (Europeiska flygsäkerhetsmyndigheten), men även på fallskärmsklubbens flygansvariga. Ett liknande haveri hände i Finland 2014 (Jämijärvi), då åtta hoppare omkom när planets vinge bröts och planet störtade.

Slutsatsen är att om de rekommendationer som Finlands Havkom tog fram skulle ha antagits som reglemente och tillämpats i Sverige hade olyckan i Umeå troligen aldrig inträffat. När man läser den rapporten känns allt så onödigt. EASA vidtog inga åtgärder, men nationellt i Finland bildades en säkerhetsgrupp med flygklubbar och fallskärmsklubbar.

Flera mål sattes upp, bland annat:

• Adekvat utbildning för piloter.

• Utbildning av hoppare vad gäller lastning av flygplan och hur man får röra sig i planet.

• Flygplan ska ha tydliga markeringar hur det ska lastas och var man ska befinna sig.

Svenska Havkom trycker nu på för att EASA äntligen ska ta detta på allvar. Men vi frågar oss varför klubbverksamheten i Sverige inte dragit lärdom av olyckan i Finland.

Det fanns inga skriftliga instruktioner för piloten i Umeå eller markeringar i planet. Man startade med ett överlastat och baktungt plan, vilket innebar att säkerhetsmarginalerna var mycket små när flera olyckliga omständigheter uppstod under flygningen (bland annat molnbildning, lång väntan på landande trafikplan och en trög dörr).

Om piloten haft en skriftlig myndighetsinstruktion att följa skulle han gjort det. Nu följde han de instruktioner som fallskärmsklubbens flygansvariga gav.

Piloten som omkom var välutbildad jämfört med många privatflygare. Han hade klarat psykologtester och genomgått det tvååriga pilotgymnasiet och även en utbildning på Nya Zeeland.

Han var 27 år och närmade sig antalet flygtimmar som krävs för att utbilda sig till trafikpilot. Däremot var han oerfaren vad gäller fallskärmshoppning. Han hade gjort 25 lyft med hoppare i det aktuella planet.

En enkel åtgärd hade varit att flyga med färre antal hoppare för att skapa rimliga säkerhetsmarginaler. Förvisso borde man alltid flugit med färre antal hoppare i ett plan av den här modellen.

Utredningen visar nämligen att planet var överlastat och att beräkningen av tyngdpunkten i lastutrymmet var felaktig. Den låg utanför och bakom det kritiska området.

Vittnen i utredningen påtalar dessutom att signalen för stallvarning ljöd under flygningen som föregick olyckan. Då sade man åt personer att flytta på sig.

Om ett plan stallar (tippar bakåt och ställer sig uppåt) försvinner lyftkraften och planet svänger av i den riktning som propellern snurrar, en så kallad wash-effect. När man läser Havkoms gedigna utredning framgår händelseförloppet ganska tydligt. Planet har stallat, sedan dragits åt vänster med nosen nedåt.

Varför lastades ett plan så fullt? Tyvärr kan det finnas ekonomiska incitament bakom.

Det visar sig att en del av personerna som var ansvariga för flygverksamheten, och därmed säkerheten, också ingår i styrelsen för det bolag som bedriver verksamheten inom Umeå fallskärmsklubb. Detta kan innebära en onödig intressekonflikt mellan säkerhet och pengar till verksamheten, särskilt när ett tydligt reglemente saknas.

Ingen ville att detta skulle hända, allra minst fallskärmsklubben. Men vi som mist våra anhöriga vädjar nu till ansvariga myndigheter, svenska fallskärmsklubbar och pilotföreningar: se till att skapa ett seriöst säkerhetssystem för privat fallskärmshoppning som efterlevs.

Du som hoppar fallskärm: läs Havkoms rapport noga och ställ krav på din förening!

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt