Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-28 00:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/skolor-maste-lata-barn-fasta-under-ramadan/

INSÄNDARE

Insändare. ”Skolor måste låta barn fasta under ramadan”

Avslutningen av fastemånaden Ramadan firas hos en familj i Malmö 2011.
Avslutningen av fastemånaden Ramadan firas hos en familj i Malmö 2011. Foto: André de Loisted

INSÄNDARE. Vissa skolor tror sig veta bättre än muslimska föräldrar vad som är bäst för deras barns fysiska och psykiska hälsa. Skolor måste respektera religionsfriheten och låta barn fasta under ramadan, skriver Valley Ghanem.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Under de senaste veckorna har det florerat en uppsjö av ”välvilliga” utskick från skolpersonal till muslimska föräldrar runt om i landet där man uppmanas att avstå från att fasta under den heliga månaden ramadan och därmed avstå från att utöva sin religion.

Dessa utskick består av alltifrån råd och uppmaningar till regler och rena förbud:

”Det är jätteviktigt att barnen inte fastar i skolan (…) en regel som måste följas för barnens skull.” (Bjurhovdaskolan, Västerås)

”Uppmanar (…) föräldrarna att inte låta barnen delta i fastan ...” (Internationella Engelska skolan, Landskrona).

”Religion är en privat angelägenhet och bör utövas i hemmet.” (Kalmar kommuns policy).

Utskicken visar att vissa värderingar står över andra. Skolan tror sig veta bättre än muslimska föräldrar vad som är bäst för deras barns fysiska och psykiska hälsa. Barns bestämmande­rätt som annars brukar hållas högt gäller inte längre.

Fastans goda effekter på kropp och psyke är ingen nyhet, även om forskningen främst riktar in sig på vuxna. Skolan ignorerar vetenskapen och utgår i stället från godtyckliga spekulationer.

Skolor anser sig dessutom berättigade att föra indirekt registrering av religiös tillhörighet genom handuppräckning i klassrummet eller genom krav på påskrivna blanketter om sina fastevanor – en integritetskränkande och obehaglig kontrollfunktion som inte platsar i ett öppet demokratiskt samhälle.

Fastan är förvisso inte obligatorisk för barn, men fyller en viktig funktion andligt, socialt och för inlärning. Många muslimska barn påbörjar nämligen sin fasta som sig bör vid soluppgången, men bryter den långt innan solnedgången, som är regeln för när man nått pubertetsåldern och anses vara religiöst myndig.

Successivt tränas förmågan att kunna fasta på riktigt tills det blir obligatoriskt. De flesta barn som fastar gör det på deltid, några timmar i början på dagen. Om och hur mycket barn fastar beror på barnets egen vilja och andliga mognad och kan därför inte åldersbestämmas. Det är ett beslut som barnet tar gemensamt med sin förälder som bäst känner till sitt barns behov.

Skolan talar gärna om vikten av religionsfrihet, men den imple­menteras inte i verkligheten utifrån vad vi kan se i dessa fall. Religionsfrihet kan inte utövas om man motverkas genom förbud och inskränkning.

Barn är särskilt sårbara och borde inte behöva kämpa för sina mänskliga rättigheter. Maktförhållandet mellan barnet och skolan som maktutövande institution utgör dessutom en högst känslig kontext.

Jag vill tro att majoriteten av landets skolor inte avsiktligt kränker och hindrar muslimer från sin religionsutövning. Snarare tror jag att de är föremål för samma normalisering av den antimuslimska diskursen som vi ser i hela samhället.

Ingen är immun mot dessa sociala konstruktioner. Det är därför av yttersta vikt att vi påminner varandra när vi faller i fällan av misstänkliggörande och kränkande behandling.

Barns utövande av sin religion får inte motarbetas av en förtryckande sekulär vuxenvärld. Skolan bör även förlita sig till att muslimska föräldrar, likt andra föräldrar, vill och vet vad som är bäst för deras barn.

Jag uppmanar landets skolor att ta till sig kritiken som många föräldrar och barn uttryckt och fullt ut implementera barnens mänskliga, demokratiska och lagstadgade rätt till religiös tro.

Ämnen i artikeln

Skåne

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt