INSÄNDARE. De numera nedlagda taxeringsnämnderna var långt ifrån opolitiska med politiskt tillsatta nämndemän. Av samma avledning bör vi skrota nämndemannasystemet i våra domstolar, skriver Hans Fjellman.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-03-24 06:36
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/skrota-namndemannasystemet-i-vara-domstolar/

Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Den så kallade snippadomen har – förutom att ställa orimliga krav på en 10-årig flicka och därigenom förvägra henne en rättvis behandling – också satt fokus på ett annat problem, nämligen nämndemannasystemet. Genom att det socialdemokratiska partidistriktet i Göteborg gett två nämndeman en uppsträckning efter att dessa följt hovrättsjuristdomarnas uppfattning i det aktuella fallet har man visat på det orimliga – nämligen att ha politiskt tillsatta nämndemän i våra domstolar.
En gång i tiden hade vi ett system med taxeringsnämnder, det vill säga nämnder som fattade beslut om såväl fysiska personers som företags taxering och som befolkades av politiskt tillsatta nämndemän. Många gånger var också ordföranden (även om denne inte var politiskt tillsatt) också lekman.
Jag är tillräckligt gammal för att som före detta taxeringschef och därmed ansvarig för taxeringen i dåvarande Älvsborgs län ha upplevt de övergrepp som skedde i våra taxeringsnämnder, bland annat i form av omotiverat hårda så kallade skönstaxeringar som många gånger drabbade människor som inte hade förmåga eller kunskap att se till att få den behandling de faktiskt hade rätt till.
Tack och lov har taxeringsnämndssystemet upphört! I dag hanteras dessa frågor av professionella tjänstemän. Jag hoppas att dagens nämndemannasystem i domstolarna går samma väg.
Det enda formella kravet för att bli nämndeman är så vitt jag förstått att man är myndig, svensk medborgare. I praktiken är dagens nämndemannasystem dock bara är tillgängligt för högst 5 procent av landets vuxna befolkning, nämligen de som är medlemmar i ett politiskt parti.
Det innebär att 95 procent av Sveriges vuxna är utestängda från denna syssla, vilket gör systemet ännu mer snedvridet och obegripligt. Med tanke på hur vissa ledamöter uppfattat sitt uppdrag hade det varit naturligare att göra tvärtom, det vill säga utestänga alla med partitillhörighet.
Man kan inte bortse från den risk det innebär att dessa är påverkade av sin politiska uppfattning (oavsett vilken). I stället borde man – om man mot förmodan vill behålla nuvarande förlegade system - i stället välja nämndemän bland övriga 95 procent.
Det som hänt med nämndemännen i Göteborg gör detta ännu mer uppenbart. Det är obegripligt att våra politiker kan försvara detta system. Möjligen beror det på att det är politiker som väljer andra politiker till dessa befattningar.
På sikt hoppas jag att man skrotar nämndemannasystemet, på samma sätt som man gjorde med taxeringsnämnderna, och låter dömandet skötas av juristdomare.
Så skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare