Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 03:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/slopa-koncessionsavgiften-pa-reklamradio/

Insändare

Insändare. ”Slopa koncessionsavgiften på reklamradio”

Foto: Jessica Gow/TT

INSÄNDARE. Coronakrisen kan komma att tysta de kommersiella radiostationerna på landsbygden. Nu måste koncessionsavgiften på reklamradio slopas, skriver Carl-Christian Frunck som studerar till radiojournalist.

Coronapandemin har inneburit ett hårt slag mot mediebranschen. Det sker samtidigt som mediekonsumenter i Sverige behöver nyhetsuppdateringar, samhällsinformation och diskussionsprogram mer än på många decennier.

Radion har blivit ett viktigt sällskap för de många människor som har begränsat sina sociala kontakter. Men coronapandemin har slagit hårt mot den kommersiella radion. Enligt Mediebyråbarometern har radioreklamen hittills i år minskat med drygt 11 procent jämfört med förra året.

I Sverige finns två kommersiella radiobolag. Bauer Media, som driver radiokanalerna Mix Megapol, Rockklassiker och NRJ, och Nent Group, som bland annat driver Rix FM. Till skillnad på Sveriges Radio som varje år får miljarder i skattemedel att sända riks och lokala programlever enbart Bauer Media och Nent på annonsintäkter.

Nu finns risken att de kommersiella radiostationerna tystas på landsbygden. Orsaken är att den privata radion betalar mer än 150 miljoner kronor till statskassan varje år för rätten att sända.

I våra grannländer Norge och Danmark fick kommersiell radio tidigt ta del av särskilda stödåtgärder för mediebranschen, men Sverige har fortfarande inget stöd inkluderat kommersiell radio. Det leder till att stationerna tvingas skära ner på verksamheterna.

Sveriges Radio får då återigen monopolställning för rätten att sända nationell riks- och lokaltäckande radio. Det är lätt att ta kommersiell radio för given, men faktum är att det för mindre än 30 år sedan fanns bara public service-radio i Sverige.

Därför är viktigt att regeringen värnar om mediemångfalden i radion genom att slopa koncessionsavgiften. I Sverige är reklamradion det enda mediet som betalar koncessionsavgift till staten.

Med ett avskaffande av koncenssionsavgiften skulle till exempel Rix FM kunna öppna för en kommersiell sportredaktion i konkurrens mot Radiosporten i stället för musik, tävlingar och ett torftigt morgonprogram. Med konkurrens skulle radiostationerna kunna tävla på lika villkor.

Jag vill inte förbjuda sportsändningar i Sveriges Radio, men däremot öppna upp för fler aktörer. I USA finns det mängder av sportstationer som sänder program om stora publiksporter som amerikansk fotboll, baseball och ishockey.

I England finns ”Talksport” som sänder europeisk och internationell fotboll samt även boxning och cricket. När får svenska radiolyssnare uppleva direktreferat av Premier League i fotboll i radio? Svar: om hundra år eller aldrig.

Jag studerar till radiojournalist och är vice ordförande för en närradiostationen Pite FM-Studentradion i Piteå. Vi får inte pengar av staten och sänder inte reklam. Stationen drivs ideellt och behöver sponsorer för att kunna överleva.

Jag skulle tycka det vore roligt om det blev ordentlig konkurrens mellan privat radio och public service. Då skulle det bli tävling om lyssnarpubliken och Sveriges Radio kunna bli ännu vassare som public service-bolag.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt