Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 16:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/stang-graddfilerna-i-sjukvarden/

Insändare

Insändare. ”Stäng gräddfilerna i sjukvården”

Foto: Isabell Höjman/TT

INSÄNDARE. Det vore djupt oetiskt om vi efter pandemin låter patienter med privata sjukförsäkringar gå före vårdköerna. Vi måste stänga gräddfilerna i den offentligt finansierade sjukvården, skriver Göran Dahlgren, tidigare enhetschef på social­departementet, och medicine doktor Jan Halldin.

En utmaning för vården efter coronapandemin är att möta de uppdämda vårdbehov – den ”vårdskuld” – som skapats när resurser omfördelats till behandling av ­covid-19-patienter. Under pandemin har över 70.000 operationer ställts in, enligt SVT (18 juni 2020) vilket innebär att tidigare långa vårdköer blivit ännu längre.

Tiotusentals patienter tvingas under denna tid att leva med värk och oro. Få, om några, protester har hörts mot denna omprioritering av resurser. Många upplever det som en självklar om än påtvingad solidaritet med de covid-19-patienter som kräver stora vårdinsatser.

När pandemin börjar klinga av blir det än viktigare att minska vårdköer och säkerställa en god behovsbaserad vård på lika villkor för alla. Ingen ska kunna köpa sig förtur till vård inom den i huvudsak offentligt finansierade vården.

I dag kan personer med en privat sjukförsäkring köpa sig en sådan gräddfil vid privat drift av offentligt finansierade specialistmottagningar och sjukhus. I slutet av 2019 hade drygt 681.000 personer i Sverige en privat sjukvårdsförsäkring, enligt Svensk försäkring (DN 22 juni). Corona­pandemin har ytterligare ökat intresset för dessa försäkringar.

Myndigheten för vårdanalys har nyligen analyserat hur ett ökat antal privatfinansierade patienter inom den i huvudsak offentligt finansierade vården påverkar vården för övriga patienter. I en rapport konstateras att väntetiderna blir längre för offentligt finansierade patienter när resurserna är knappa. Samtidigt noteras att privatfinansierade patienter med mindre vårdbehov kan prioriteras före offentligt finansierade patienter med större vårdbehov.

Dessa effekter strider mot hälso- och sjukvårdslagens krav på att vård ska ges efter behov och på lika villkor till alla. Vårdpolitiker på regional nivå bör därför i avtal med privata vårdgivare ange som ett villkor för offentlig finansiering av deras verksamhet att de inte öppnar en gräddfil för patienter med privata sjukvårdsförsäkringar. På nationell nivå bör regeringen samtidigt bereda en lagstiftning med samma innebörd.

En sådan reglering skulle inte innebära förbud mot privata vårdgivare eller mot försäkringsbolagens försäljning av privata sjukvårdsförsäkringar. Dessa företag kan driva sina verksamheter på kommersiella villkor. Privata sjukvårdsförsäkringar kan gälla vid privat driven och finansierad vård.

Däremot skulle en sådan reglering skydda patienter inom offentligt finansierad vård. Dessa patienter ska aldrig behöva vänta längre på sin vård på grund av att offentligt finansierade vårdgivare som driver vård i privat regi ger förtur till lönsammare privatfinansierade patienter. En reglering skulle också vara ett skydd mot att privat­finansierade patienter med små vårdbehov kan prioriteras före skattefinansierade patienter med stora vårdbehov.

Ett stopp för gräddfiler skulle också bidra till att offentligt finansierade vårdgivare även vid privat drift följer lagen och etiska principer. Det vore djupt oetiskt om vi i vårdtrycket efter pandemin tillåter personer med privat sjukförsäkring att gå före i vårdköerna.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt