Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-20 05:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/staten-maste-ta-ansvar-for-behovet-av-nya-lakare/

Insändare

Insändare. ”Staten måste ta ansvar för behovet av nya läkare”

Läkare i korridor på Södersjukhuset i Stockholm.
Läkare i korridor på Södersjukhuset i Stockholm. Foto: Isabell Höjman/TT

INSÄNDARE. Regionernas misslyckande att ta fram praktikplatser innebär att utlandsutbildade läkare inte kan påbörja sin specialisering. Nu måste staten ta ansvar för det stora behovet av nya läkare, skriver Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Patienterna kan inte vänta. Bakom varje uppskjuten operation och inställt läkarbesök finns en individ som drabbas hårt av långa väntetider och ökat lidande. Om alla läkare som kan får möjlighet att hjälpa till och ta ansvar i den pågående pandemin och när vårdskulden hanteras kan fler få en god, säker och trygg vård i tid.

Det är ett slöseri att inte ta tillvara läkare som utbildat sig utomlands. Att de inte får komma till användning i en vård som ropar efter fler kvalificerande medarbetare är ett misslyckande. Det planerade antalet utbildningstjänster för utlandsutbildade läkare är kraftigt underdimensionerat.

Det här visar sig när läkarnas utbildningssystem nu förändras. Läkares utbildning består av tre delar. Den första delen är läkarutbildning på universitet. Den andra delen är allmäntjänstgöring (AT) som leder till läkarlegitimation. Den sista delen är specialiseringstjänstgöring (ST) som man genomför för att bli specialistläkare.

Den 1 juli sjösätts en ny ST där den stora förändringen är att en introduktionstjänstgöring inrättas, den så kallade bastjänstgöringen (BT). Sveriges 21 regioner kommer att ha det fortsatta ansvaret för att tillhandahålla ST-tjänster. Från och med halvårsskiftet har man också ett lagstadgat ansvar att erbjuda BT-tjänster.

I slutändan kommer alla läkare som vill specialisera sig i Sverige, oavsett utbildningsland, att genomföra BT. Men till en början är det endast den som inte genomfört AT i Sverige som behöver göra BT för att specialisera sig. De första åren kommer tjänsten således i första hand att erbjudas utlandsutbildade läkare.

Enligt Läkarförbundets beräkning kommer det finnas ett behov av cirka 800 BT-tjänster per år. Beräkningen baseras på statistik över antalet utfärdade svenska läkarlegitimationer till läkare som utbildat sig utomlands.

I februari deltog Läkarförbundet på en nationell BT-konferens. Under konferensen fick regionerna redogöra för hur många BT-tjänster man planerar att inrätta kommande år. Totalt kommer det finnas cirka 145 BT-tjänster nationellt det första året – ett underskott på 655 tjänster. Det är oacceptabelt.

Sverige har en akut specialistläkarbrist i hela landet. I Socialstyrelsens senaste rapport bedömer 19 av 21 regioner att det råder brist på specialistläkare, främst inom allmänmedicin och psykiatri, men även inom ett stort antal andra specialiteter.

Även de privata vårdgivarna vittnar om en brist, särskilt vad gäller specialister i allmänmedicin. Patienter kan inte vänta på att få vård och en ökad tillgänglighet. Var i landet man bor ska inte avgöra tillgången till vård. En jämlik vård måste vara målet.

Diagrammet ovan visar dels antalet planerade BT-tjänster för 2021, dels behovet av antalet BT-tjänster i förhållande till antalet invånare i respektive region. Hur kunde det bli så här? BT kan inte ha kommit som en överraskning. Beslutet om att införa BT fattades redan 2018. Detta är inget annat än ett stort misslyckande.

Regionerna i Dalarna, Sörmland, Östergötland och Värmland har varit proaktiva och de senaste åren testkört BT genom så kallade BT-piloter. Man har erbjudit en tjänstgöring på mellan 9–12 månader med obligatoriska placeringar inom primärvård och akut sjukvård.

Det är ett utmärkt initiativ. Men att fler regioner inte har uppmärksammat detta och tagit del av erfarenheterna och kunskapen är för oss en gåta.

Förutom ett stort underskott på tjänster ser vi att 8 av 21 regioner inte ens kommer att inrätta några BT-tjänster under 2021. I praktiken innebär det att utlandsutbildade läkare inte kan påbörja sin specialisering i dessa regioner.

Regionernas misslyckande och oförmåga att samverka blottar det faktum att Sverige behöver en nationell aktör som ansvarar för att samordna och dimensionera läkares utbildningstjänster. Läkarförbundet anser att det är staten som behöver ta den rollen.

Patienter har både dålig tillgänglighet och kontinuitet av läkare. De har rätt till en tillgänglig, god, säker och jämlik vård oavsett var i landet de bor. Allt annat är oacceptabelt. Staten måste ta ett större ansvar.

Våra yngre kollegor har att tröttnat på att få vänta år ut och år in på att få en utbildningstjänst. De har tröttnat på att anställas på osäkra vikariat utan rätt till handledning och de har tröttnat på att problemen inte omhändertas. Vi kräver en förändring där staten tar ansvar för Sveriges alla patienter genom att säkra tillgången till specialistläkare.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt