Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 18:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/stod-aldres-idrott-for-att-forbattra-halsan/

Insändare

Insändare. ”Stöd äldres idrott för att förbättra hälsan”

Margit Ohlsson är en av Sveriges mest framgångsrika masterssimmare med en lång rad VM-guld och världsrekord i sin ålder. Här tränar hon på Eriksdalsbadet i Stockholm.
Margit Ohlsson är en av Sveriges mest framgångsrika masterssimmare med en lång rad VM-guld och världsrekord i sin ålder. Här tränar hon på Eriksdalsbadet i Stockholm. Foto: Jonas lindkvist

INSÄNDARE. Äldre måste få del av det nya statliga stödet till idrotten. Ett riktat stöd till äldres idrottande skulle motverka ensamhet och bidra till förbättrad hälsa och spara pengar i vården, skriver allmänläkaren Göran Murvall.

Idrotten får ett nytt miljardstöd i coronapandemin.

”Jag ser fram emot att jämställdheten behöver beaktas”, säger idrottsminister Amanda Lind (MP).

”Förlustproblemet för idrotten har varit tung, eftersom coronaepidemin har fortsatt”, säger Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson.

Idrotten fick initialt 2,1 miljarder kronor och har därefter fått en halv miljard kronor i våras och nu ytterligare en miljard som extra stöd efter pandemin. Barn- och ungdoms­idrotten och elit­idrotten tar i stort sett hela kakan.

Men varför idrottar vi? RF:s stadgar formulerar idrottens verksamhetsidé som att vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet (kapitel 1, paragraf 1). Enligt RF:s definition är idrott ”fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera”.

Och faktum är att med undantag för ett fåtal – de professionella som ekonomiskt försörjer sig på sin idrott – idrottar alla vi övriga bara för att det är roligt och för att må bra.

Att prestera mer kan innebära så mycket – inte nödvändigtvis att förbättra tävlingsresultat. Det kan lika väl handla om att kunna ta hand om sig själv bättre, att kunna bo kvar hemma några extra månader och undvika en annars nödvändig flytt till äldreboende.

RF:s stadgar delar också in allas vår gemensamma idrott ”efter ålder och ambitionsnivå”: ”Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar och unga vuxna 13–25 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 25 år.”

Och sedan, när vi blir äldre? Under vårt yrkesliv stöds idrott och motion ekonomiskt av arbets­givarna genom det så kallade friskvårdsbidraget, men när vi blivit pensionärer är det i princip slut på samhällets stöd till Idrott och motion. I dag lever många 20–25 år efter att de pensionerats.

Coronaepidemin har medfört olyckliga konsekvenser och lidande för många, men en åldersgrupp har lidit mer än övriga – de äldre. Av de som avlidit har över hälften varit över 88 år.

Men man dör inte av ålder – man dör av sjukdomar som kan und­vikas om vi får chans att hålla oss i form. När RF:s nya miljard för­delas måste ansvariga beslutsfattare ta hänsyn till idrottens verksamhetsidé och verka för jämställdhet även vad gäller ålder. Annat vore ren ålderism.

Ett riktat statligt stöd till äldres idrottande skulle motverka ensamhet och bidra till förbättrad hälsa hos äldre med ekonomiska besparingar för sjukvården som följd.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt