Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 16:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/stoppa-den-subtila-rasismen-i-skolan/

Insändare

Insändare. ”Stoppa den subtila rasismen i skolan”

Foto: Jessica Gow/TT

INSÄNDARE. Det finns tecken som tyder på att elever med invandrarbakgrund kan få lägre betyg än vad de förtjänar. Nu måste vi stoppa den subtila rasismen i skolan, skriver gymnasieläraren Erik Rezazadeh.

Problemen med strukturell rasism finns inte bara i USA och inte bara inom polisen. Vi behöver också diskutera vad som händer i Sverige och i svenska skolor.

Den vanligaste orsaken till att barn och unga trakasseras i svenska skolan är kopplad till etnicitet, visar stiftelsen Friends årliga rapport. I en studie från 2014 från Göteborgs universitet har man sett att barn som invandrat i betydligt högre grad utsätts för mobbning än sina ”svenska” jämnåriga.

Det finns en subtil rasism i våra skolor. Jag har både fått höra av elever och själv sett att elever med utländsk bakgrund ofta är ensamma och står utanför social gemenskap på ”helsvenska skolor”. Exempelvis har jag observerat hur invandrarelever står ensamma när alla ”svenska” elever går ihop och kramar om varandra på skolavslutningar.

Jag har också själv observerat och även fått mig berättat av elever hur exkluderingsprocesser äger rum när det är dags för grupparbeten. Lärarna låter många gånger elever själva upp sig när det är dags för grupparbeten. Det resulterar ofta i att invandrarelever hamnar i en grupp och ”svenska” elever i en annan.

Skolpersonal tror ofta att det är en självvald uppdelning från invandrarelevernas sida. Men elever med utländsk bakgrund har berättat för mig att de arbetar tillsammans i grupp och skapar sina egna grupper därför att de ”helsvenska eleverna” inte vill arbeta tillsammans med dem.

Jag har sett hur elever med utländsk bakgrund och ”svenska” elever sitter på olika sidor av klassrummet eller på olika ställen i skolan och inte umgås med varandra. Många utifrån verkar tro att det är en frivillig uppdelning, men elever med utländsk bakgrund har även här berättat för mig att denna uppdelning inte är frivillig, utan att de blir exkluderade av de svenska eleverna och därför bildar sina egna grupper. När jag har tagit upp detta med andra lärare har jag fått som svar att ”de får väl själva bestämma vilka de vill vara med”.

Forskning som gjorts i bland annat Tyskland visar att etnicitetsrelaterad betygsdiskriminering förekommer. Det kan ske till exempel på grund av antagandet att elever med utländsk bakgrund har lägre potential. En studie gjord vid universitetet i Mannheim visar att grundskolebarn med utländsk bakgrund som presterar lika bra får lägre betyg av blivande lärare.

I den experimentella studien visar forskare att blivande lärare ger elever med turkiska namn lägre dikteringsbetyg, även om antalet fel i dikteringarna är densamma. Drygt 200 lärarstudenter med erfarenheter av praktik i skolan deltog i studien.

Den avgörande faktorn för olika betygsättning var elevernas namn. Medan en grupp gavs ett diktat av ”Max” (tyskt-romerskt namn) gavs den andra gruppen ett identiskt diktat av ”Murat” (turkiskt namn). Antalet hittade fel var densamma, oavsett om man förmodade att eleven var ”tysk” eller ”turkisk”.

Bedömarna härledde olika betyg från samma antal fel. ”Murat” fick lägre betyg än ”Max” för samma prestanda. Ett liknande mönster har hittats med avseende på betygsättning av studenter med och utan utländsk bakgrund i matematik.

I Sverige finns inte lika omfattande forskning på detta område. Men det har gjorts en svensk studie där ett hundratal lärare fick bedöma uppsatser som var identiska bortsett från uppsatsförfattarens namn. Betyget blev lägre när namnet klingade muslimskt jämfört med när det lät amerikanskt eller svenskt.

Det finns ett faktum att vi har en bild i Sverige av oss själva av att vi är det mest jämställda landet i världen som gör att det blir svårt att ta tag i frågan. Man pratar ofta om att rasism mestadels bara finns i andra länder. Denna självgoda bild gör att det är lättare att få det till att de som anser sig ha utsatts för rasism exempelvis överreagerar.

Jag gick förra året kompletterande pedagogisk utbildning på ett av landets största universitet för de som har minst en kandidatexamen i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Frågan om hur rasism påverkar relationer mellan eleverna nämndes i princip inte alls. Detsamma gäller etnicitetsrelaterad betygsdiskriminering.

Vi måste se till att framtida lärare kan tilldela betyg enligt mer objektiva kriterier. Det finns en del enklare åtgärder som lärare kan vidta för att förhindra exkluderingsprocesser som att exempelvis inte låta eleverna dela upp sig i grupparbeten själva.

Frågan om strukturell rasism och hur detta tar sig till uttryck i skolan måste tas upp i högre grad på lärarutbildningen för att öka medvetandet om frågan och för att synliggöra hur strukturell rasism fungerar i alla delar av samhället – även skolan.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt