Tidigare vd:n inom Capio-koncernen Heléne Glant vill i ett svar på min insändare (den 18 februari 2021) av mig inte tro att Läkarförbundet ser mellan fingrarna på brott mot Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Tyvärr är hennes höga tankar om förbundet felaktiga.

Det framgår med all tydlighet i ett replikskifte just på DN:s insändarsida den 29 januari, 5 februari och 6 februari 2020 efter att DN i slutet av 2019 avslöjat att läkarbolag med regionavtal låter privatförsäkrade patienter gå före i skattefinansierad vård. Dåvarande fackordförande ville inte ta sina medlemmar i örat, trots att ett stort antal läkare flagrant bryter mot förbundets etiska regelverk att inte främja vissa grupper framför andra.

Förbundets ovilja att följa sitt eget regelverk bekräftades på ett fullmäktigemöte hösten 2020, där en motion om sanktioner mot medlemmar som inte följer läkaretiken avslogs. Heléne Glants förslag att polisanmäla brott mot HSL faller på förhållandet att HSL är en ramlag och att Läkarförbundets egna etiska regler inte kan prövas juridiskt i domstol.

Glant tror att man kan bedöma vårdutbud och läkartillgång utifrån Tensta vårdcentrals hemsida. I många medier, bland annat i en debattartikel i Expressen (den 20 januari 2021), redovisar Magnus Isacsson, ordförande i allmänläkarnas nationella specialistförening varför han tvingas sluta i Tensta.

På vårdcentralen är det en orimlig arbetsbörda utifrån vårdbehoven och en mycket bristfällig läkartäthet (en allmänläkare per 2.600 invånare) i jämförelse med Stockholms innerstad där privata husläkarmottagningar och privatläkare flockas (till exempel Vasastan med en allmänläkare per 1.900 invånare). Utifrån behoven i Järvaområdet torde en allmänläkare per 700 invånare vara den anpassning sjukvårdspolitiker för länge sedan borde ha infört.

I min insändare skrev jag att detta bidrar till att människor i Tensta dör i onödan. Det är sant i allmänhet för många sjukdomar och har betydelse också för coronapandemin.

Testverksamheten var under hösten senfärdig i utsatta områden och många i Tensta har inte bank-ID. De var hänvisade till den gravt underbemannade vårdcentralen.

Samtidigt jublade det moderata finansregionrådet Irene Svenonius när hon fick inviga Krys nya enhet i Gallerian i Stockholm. Nätläkarbolagen lockar mer eller mindre lagligt till sig de friskare och mer lönsamma patienterna. De äldre, kroniskt sjuka och de med omfattande socialmedicinsk problematik lämnas till underbemannade vårdcentraler som Tensta.

Nu ligger Stockholm sist i Sverige i vaccinationsfrekvens och har inte tillräckligt nått människor i utsatta områden där smittan varit stor. Den höga dödligheten bland grupper i utsatta områden beror i grunden på segregation, trångboddhet och svårigheter att jobba hemma, men även ett bristfälligt vårdutbud med dålig tillgänglighet och liten uppsökande verksamhet bidrar.

Den borgerliga vårdvalsreformen blev redan efter några år, vilket den statliga myndigheten Vårdanalys konstaterade 2013, valfrihet för framför allt bättre bemedlade och för vinstdrivande företag med fri etableringsrätt. Det tidigare områdesansvaret för primärvården avskaffades.

Förebyggande insatser, hälsoansvar och uppsökande verksamhet prioriterades ner. Det har bidragit till ojämlik hälsa i Sverige och coronans deletära effekter i utsatta områden.

Glant påpekar riktigt att även privat vård ska följa HSL. Diskussionen gäller om så sker i praktiken och hur ekonomiska drivkrafter styr vårdinnehållet.

Offentligt drivna vårdcentraler och små läkarägda enheter köps nu upp i svindlande fart av riskkapitalbolag och multinationella företag, bland andra Capio. Framväxten av en kommersialiserad vård är oförenlig med HSL.

Det är det vi behöver diskutera. För att använda Glants vokabulär: det svenska vårdvalssystemet är oanständigt när målet jämlik vård efter behov ska uppnås.