Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-18 02:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/svar-fastande-barn-under-ramadan-en-del-av-islams-manga-avigsidor/

INSÄNDARE

Insändare. Svar: ”Fastande barn under ramadan en del av islams många avigsidor”

Bön i moskén på Södermalm i Stockholm på sista dagen av fastemånaden ramadan år 2000.
Bön i moskén på Södermalm i Stockholm på sista dagen av fastemånaden ramadan år 2000. Foto: Claudio Bresciani/TT

SVAR PÅ INSÄNDARE. Ingen har rätt att beröva barn frihet genom att till exempel se till att de fastar under ramadan. Barns fasta är en del av islams många avigsidor, skriver Karim Shamohammadi, ordförande i föreningen Barnen först.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Religionsfriheten för barn är otydligt formulerad i FN:s barnkonvention. Dessa otydligheter kan tolkas olika, vilket framför allt drabbar oskyldiga barn. När barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020 pekade vår organisation i ett upprop på en rad otydligheter som borde klarläggas.

”Religionsfrihet ger barn rätt att fasta under ramadan”, skriver Valley Ghanem i ett svar på mitt svar på hennes ursprungliga insändare i DN (den 29 april 2021). Men vilka barn har valt att bli omskurna? Vilken flicka har bett om att bli könsstympad? Vilka flickor har valt att sätta på sig en slöja? Vilka barn har valt religiösa skolor? Vilka barn har valt att gifta sig eller bli bortgifta? Vilka barn har valt barnarbete?

När Valley Ghanem talar om ”kränkning av demokratiska rättigheter” menas inte barnets rättigheter, utan föräldrarnas. Lyckligtvis har det mänskliga samhället utvecklats från den tid när hustru och barn ansågs vara en egendom som tillhörde patriarken.

Föräldrarnas rättigheter i förhållande till barn är begränsade och betingade av barns rättigheter, formulerat i lag. Ingen, vare sig fadern, modern eller någon annan, har rätt att beröva barnet frihet genom att hindra det från att delta i skolans sex- och samlevnadsundervisning, idrotta eller från att ha ett socialt liv.

”Islamofobi” beskyller Ghanem mig för. Det är ett begrepp som används för att skapa tystnad och hat mot islamkritiker. Islam får inte kritiseras, enligt dess representanter, och den som gör det anklagar man för att vara fylld av hat.

Jag är en stolt och öppen ex-muslim och kämpar för barns rättigheter. Jag tar mig rätten att i alla sammanhang kritisera islam som religion i teori så väl som i praktik.

Rätten att kritisera religion och därmed också islam är en universell rättighet för alla, dessa islampoliser till trots. Den islamiska åsiktspolisens omvittnande strategi är att i alla sammanhang anklaga islamkritiker för ”islamofobi”.

Att termen liknar islamkritik med sjukdom, fobi, visar hur debatten förs av Ghanem och hennes gelikar. I stället bör vi se kritik av religioner, inklusive islam, som en positiv utveckling av samhället, bort från religiöst förtryck, vidskepelse och vidmakthållande av skadliga sedvänjor.

Vi bör främja ett aktivt, medvetet och normkritiskt förhållningssätt till islam. Vi bör genomlysa såväl som gamla urkunder som praktiker.

Dessa bör problematiseras, debatteras och konfronteras med universella mänskliga rättigheter. En av dessa rättigheter är att fritt få lämna en religion och rätten att som ex-muslim slippa förföljelse. Det handlar också om rätten att vara och leva som homosexuell, rätten att slippa tvångsgifte och rätten att slippa skadliga handlingar.

Lägg ner det oseriösa ”islamofobikortet” och kom upp i ringen för en seriös debatt om islams många avigsidor som i det här fallet barns påtvingade fasta.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt