Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 21:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/svar-ingen-klippa-pa-botten-dar-estonia-sjonk/

Insändare

Insändare. Svar: ”Ingen klippa på botten där Estonia sjönk”

Bild ur dokumentärserien på Dplay på ett hål i skrovet på passagerarfärjan Estonia, som sjönk den 28 september 1994. Hålet som enligt uppgifterna i tv-serien fyra meter högt och 1,5 meter brett ska tidigare delvis ha legat dolt mot sjöbottnen. Bilden togs av en dykrobot i fjol.
Bild ur dokumentärserien på Dplay på ett hål i skrovet på passagerarfärjan Estonia, som sjönk den 28 september 1994. Hålet som enligt uppgifterna i tv-serien fyra meter högt och 1,5 meter brett ska tidigare delvis ha legat dolt mot sjöbottnen. Bilden togs av en dykrobot i fjol. Foto: Dplay/TT

SVAR PÅ INSÄNDARE. Efter de nya undervattensfilmerna som visar ett hål i sidan av Estonia måste sanningen fram om orsaken till förlisningen. Någon klippa som sticker upp från botten finns inte i området, skriver styrelsen för Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga (SEA) genom ledamoten Bertil Calamnius.

Den nya dokumentärserien om Estoniakatastrofen som Discovery visar på Dplay har stört sinnesfriden hos dem som hoppats att det efter 26 år äntligen skulle vara tyst. I så fall skulle Haverikommissionens obevisade teori om orsaken till förlisningen fortfarande gälla som sista ordet.

Skeppsbyggnadsingenjören Hans Lidén var vid tiden för förlisningen anställd i ett företag med kommersiell anknytning till tillverkaren av Estonias bogvisir. Företaget ställde sitt kunnande till förfogande för Haverikommissionen.

Han skriver i en insändare (DN 5 oktober 2020): ”Låt Estonia vila i frid!” Beträffande det stora hål som nu upptäckts midskepps på styrbordssidan föreslår Lidén att den mest sannolika förklaringen är att Estonia slagit mot en klippa på botten.

Den som spekulerar i hur hålet har kunnat uppstå, har också en skyldighet att leda sina påståenden i bevis. Någon klippa som sticker upp från botten finns inte i området. Den sten som finns på platsen är de upp till halvmeterstora bumlingar som dumpades där 1996.

Av alla de aktiviteter som pågått i och kring Estonias vrak torde det 1996 påbörjade projektet att täcka vraket med betong vara det som mest brutit mot en rättsstats förpliktelser gentemot sina medborgare och respekt för dem in i döden. Gravfridslagen som då gällde sedan ett år tillbaka skyddade inte ”graven” från att bli arbetsplats.

Tryckbankar i en triangel runt vraket (en ovanför och två i V-form nedanför) skulle stabilisera den mjuka havsbotten (lera och silt) för att kunna bära tyngden av vraket, gallermadrasser av betong samt ett 1-2 meter yttre lager av stenkross. Tusentals ton sten och sand dumpades för att skapa dessa tryckbankar.

Den dåvarande kommunikationsministern Ines Uusmann (S) gav order att avbryta arbetet ”senast när tryckbankar med eventuella förstärkningar färdigställts”. Discoverys nya undervattensbilder visar var en del av dessa massor hamnade – på och intill vraket.

Riksdagens försvarsutskott har nu kallat försvarsminister Peter Hultqvist (S) för att svara på frågor om Estonia. Fanns det militärt material ombord? Var beslutet att inte bärga fartyget avhängigt av eventuell sådan last? Gällde någon militär sekretess? Och så den mest angelägna frågan: Vad kände Försvarsmakten till om omständigheterna i själva förlisningen?

Frid över Estonia och hennes offer? Ja, när sanningen är känd!

Läs mer under rubriken ”Vad försöker staten dölja kring Estonia” på SEA:s hemsida.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt