Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 10:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/svar-lagstod-saknas-for-att-sparka-ut-politiska-vildar-ur-riksdagen/

INSÄNDARE

Insändare. Svar: ”Lagstöd saknas för att sparka ut politiska vildar ur riksdagen”

Riksdagens talman Andreas Norlén anser inte att det finns lagligt stöd för att tvinga partilösa ledamöter att lämna riksdagen. Det skriver han i ett svar på en insändare av Per-Ola Larsson, före detta chef för Riksskatteverkets valsektion och sekreterare i 1965 års valtekniska utredning.
Riksdagens talman Andreas Norlén anser inte att det finns lagligt stöd för att tvinga partilösa ledamöter att lämna riksdagen. Det skriver han i ett svar på en insändare av Per-Ola Larsson, före detta chef för Riksskatteverkets valsektion och sekreterare i 1965 års valtekniska utredning. Foto: Jessica Gow/TT

SVAR PÅ INSÄNDARE. Partilösa har funnits och accepterats i riksdagen i årtionden och då kan jag knappast tillämpa reglerna på ett annat sätt. Lagstöd saknas för att sparka ut politiska vildar ur riksdagen, skriver riksdagens talman Andreas Norlén.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Per-Ola Larsson skriver i en insändare att det är lagstridigt att partilösa ledamöter får behålla sina platser i riksdagen och att talmannen bör sparka ut de politiska vildarna.

Mitt korta svar är att det inte finns lagstöd som ger mig möjlighet att gripa in för att avskilja partilösa ledamöter (riksdagens benämning på ”politiska vildar”) från uppdraget som riksdagsledamot. Tvärtom hindrar grundlagen en sådan åtgärd.

Regeringsformen 4 kapitel 11 paragraf reglerar hur en ledamot kan lämna riksdagen, frivilligt eller ofrivilligt. Där anges att en riksdagsledamot inte får lämna sitt uppdrag utan att riksdagen medger det. Det finns alltså en medborgerlig skyldighet att stanna kvar i uppdraget tills kammaren beslutat godkänna en frivillig avsägelse.

Avsägelsen måste uttryckligen ange att ledamoten önskar lämna riksdagen. En ledamot kan enligt bestämmelsen tvingas lämna riksdagen enbart om ledamoten inte längre är valbar (till exempel om ledamoten skulle avsäga sig sitt svenska medborgarskap) eller om ledamoten döms för ett allvarligt brott och på den grunden av domstol förklaras uppenbart olämplig.

Man kan inte, som skribenten anför, tolka vallagen eller riksdagsordningen på ett sätt som står i strid med regeringsformen. Till detta kommer att partilösa har funnits och accepterats i riksdagen i årtionden, även efter att nuvarande vallag och riksdagsordning tillkom, och då kan jag knappast helt plötsligt börja tillämpa reglerna på ett helt annat sätt.

En utredning som gjordes efter förra valet där alla partier deltog (2019 års riksdagsöversyn) behandlade frågan och kom fram till att dessa regler inte skulle ändras. Huvudargumentet var att riksdagens ledamöter har fått sina mandat direkt av väljarna, oavsett om de blivit inkryssade eller inte och även om man beaktar att de valts via partilistor.

Det är ledamotens ansvar att leva upp till förtroendet, och inför nästa val avgör partiet och väljarna om förtroendet ska förnyas. Utgångspunkten är att ledamöterna fritt och obundet ska kunna utöva sitt uppdrag.

Reglerna för de partilösa skärptes dock efter översynen. Utredningen föreslog att en riksdagsledamot som lämnar sin partigrupp även ska lämna sina uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan, och detta gäller nu. Dessa uppdrag har ledamoten inte fått direkt av väljarna.

Det har på många sätt varit en mandatperiod som ingen annan. Vad gäller riksdagsarbetet är en konsekvens att det parlamentariskt jämna läget har lett till att varje enskild ledamot kan få stor betydelse, till exempel vid omröstningar.

Vilket parti som fick några av mandaten i 2018 års val avgjordes av ett ganska litet antal röster. Varje medborgares röst kan därför vara avgörande för var ett mandat hamnar och därmed i slutändan avgöra vem som får regeringsmakten. Därför hoppas jag att många väljer att rösta i höstens val den 11 september.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt