Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-25 01:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/svar-mindre-klasser-och-lararbyten-kan-forbattra-studieron/

Insändare

Insändare. Svar: ”Mindre klasser och lärarbyten kan förbättra studieron”

Foto: Henrik Isaksson/TT

SVAR PÅ INSÄNDARE. Hårdare tag hjälper inte mot stökiga elever i skolan. Däremot kan mindre klasser och lärarbyten förbättra studieron, skriver högstadieläraren Anders Lindberg.

Då diskuteras återigen vad som ska göras åt elever som inte sköter sig i skolan. Först och främst skulle jag vilja säga att jag ännu inte stött på en enda elev som inte vill lyckas. I de allra flesta fall när vi inte når målen beror det på yttre omständigheter.

Jag är sedan 15 år lärare på högstadiet och har under många år jobbat med elever som har haft det extra tufft av olika orsaker. Nu är jag nyfiken på vad Paula Ternström (insändare i DN den 20 januari 2020) och Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, i sitt svar på insändaren (den 21 januari) menar när de pratar om konsekvenser.

Ska jag som lärare skrika lite mer på eleverna? Det fungerar dåligt på elever som upplevt bråk hemma hela livet och med stor sannolikhet fått skäll i stort sett varje dag av sitt liv.

Ska jag skicka hem elever som inte kan vara tysta? Det känns inte helt okej när jag vet vad som väntar hemma.

Ska jag lämna över ansvaret till en kollega som är tuffare? Vem tar vid när den tuffaste läraren inte pallar längre?

Ska jag skicka ut elever ur klassrummet? Då kommer det säkert bli väldigt lugnt i korridorerna på skolan.

Det vore intressant med några konkreta tips om vilka konsekvenser ni menar? Ofta diskuteras det också att vi måste stänga av elever eller, ännu vanligare, att skolan måste flytta på elever.

Vad kommer eleven att göra under de två veckorna som den är avstängd? Jobba ikapp hemma? Nej, med största sannolikhet komma tillbaka och ligga ännu längre efter sina kamrater.

Till slut undrar jag vart ska vi flytta ”de bråkiga” eleverna? Till resursskolor kanske? Nej, det går ju inte för det går inte längre att driva sådana. Speciellt inte i Stockholm där det inte längre betalas ut tilläggsbelopp. Att flytta på ett problem löser sällan ett problem.

Jag är inte på något sätt knuten till något parti så jag tar gärna emot tips från alla så kallade skolpolitiska proffs därute.

Några saker som jag tror vi ska satsa på är:

Mindre grupper. Att vara ensam lärare med närmare 30 elever och tro att man ska hinna med alla. Har man då fyra ämnen och är ansvarig för fyra klasser. Då kan ni räkna ut själva hur många betyg som ska sättas.

Rutinerade lärare på rätt ställen. Det tar tid att lära sig att styra ett klassrum. Märker man att en klass på skolan är extra tuff, var inte rädd för att byta plats på lärare!

Vi i lärarkåren måste bli prestigelösa och erkänna när en klass/elev är för svår för oss. Alla lärare kommer någon gång att misslyckas. Vi måste hjälpas åt när det händer och snabbt hjälpa varandra när vi ser att det behövs.

Utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till all personal i skolan. Detta är faktiskt av yttersta vikt. Det finns mycket att lära sig om förhållningssätt och bemötande som gör enorm skillnad.

Lyft fram positiva bilder från skolan i medier! Det är fantastiskt kul att vara lärare och majoriteten av alla elever vill verkligen göra sitt bästa. Jag känner inte igen bilden som oftast målas upp av skolan i medier. Det finns så många positiva saker att skriva om och så många elever som gör fantastiska framsteg varje dag. Nu blir det nästan en självuppfyllande profetia att ”det ska vara jobbigt att vara lärare”.

Det flesta dagarna är det fantastiskt att vara lärare och jag har aldrig känt mig, som Paula Ternström skriver, ”som en slav”.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt