Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-31 14:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/svar-samer-borde-lata-alla-svenskar-fiska-och-jaga/

Insändare

Insändare. Svar: ”Samer borde låta alla svenskar fiska och jaga”

Matti Blind Berg, ordförande i Girjas sameby, i Högsta domstolen den 23 januari när samebyn tilldömdes rätten att ta över försäljningen av jakt- och fiskekort från länsstyrelsen.
Matti Blind Berg, ordförande i Girjas sameby, i Högsta domstolen den 23 januari när samebyn tilldömdes rätten att ta över försäljningen av jakt- och fiskekort från länsstyrelsen. Foto: Magnus Hallgren

SVAR PÅ INSÄNDARE. Girjas sameby i Norrbotten och experter borde göra en årlig bedömning om hur många jakt- och fiskekort som kan säljas utan att bestånden hotas. Därefter borde samebyn låta alla svenskar fiska och jaga, skriver Johan Ulfström.

Svar till Jörgen Bohlin (4 maj 2020) och Matti Blind Berg (5 maj):

Domen från Högsta domstolen i Girjas-målet grundar sig på urminnes hävd från medeltiden och framåt, vilket jag menar är orimligt. Enligt samma princip skulle adeln kunna hävda att bara de får jaga älg, hjort och rådjur eftersom de tidigare hade detta privilegium.

Sedan 1985 är det fritt spöfiske i de fem stora sjöarna och utmed en stor del av ostkusten, oavsett vem som äger vattnet. Privata vattenägare där släkten ägt vattnet i generationer skulle kunna hävda att de av urminnes hävd har ensamrätt på fisket och därmed riva upp ändringen i fiskelagen från 1985.

Dessa vattenägare äger till och med vattnet, vilket inte samebyn gör. Jörgen Bohlin bemöter inte dessa argument, utan för i stället ett juridiskt cirkelresonemang om att urminnes hävd är ett ”fundament för äganderätten” och att den därför ska tillämpas. Det är ett juridiskt svar på en politisk insändare.

Jag vill ändra på lagen. Regering och riksdag bör ta sitt ansvar och lösa denna infekterade fråga och hitta en kompromiss som samer, norrbottningar och övriga svenskar kan leva med.

Eftersom rättsläget inte kommer ändras i närtid blir det intressanta hur samebyn väljer att utöva sin nyvunna makt. Girjas samebys ordförande Matti Blind Berg återkommer flera gånger i sitt svar på min insändare (4 maj) till att man inte vill ha för högt tryck på fiskevatten och jaktmarker. Han skriver att samebyn därför inte vill ha en ”rovdrift av vår natur för profithungriga exploatörer, som inte lämnar en krona i skatteintäkter”.

Det håller jag med om. Att fisk- och viltbestånden ska hållas på en livskraftig nivå vet varje seriös fiskare och jägare. Men detta förutsätter inte att jägare och fiskare från 20 av Sveriges 21 län nekas att köpa jakt- och fiskekort och därmed diskrimineras.

Om ”profithungriga exploatörer” är ett problem inom jakt och fiske i Sameland vet inte jag, men jag har heller inte ens kommenterat kommersiella företags verksamhet. Jag vet dock att beståndet av ripa inte varit hotat av jakt under de år som Länsstyrelsen förvaltat jakten.

Maria Hörnell-Willebrand på Naturvårdsverket är en av landets ledande ripforskare. Hon säger i tidningen Svensk Jakt den 24 augusti 2018 att jakten inte påverkat rippopulationen på ett mätbart sätt. ”Det är som en droppe i havet att begränsa ripjakten om syftet är att få fler ripor i markerna”, skriver hon.

Matti Blind Berg hävdar att jag med min insändare ”inte bidrar med något som leder oss framåt på ett konstruktivt sätt”. Jag har därför ett konstruktivt förslag:

Låt medlemmar i samebyn jaga och fiska hur mycket de vill. Ni som kan era marker och fiskevatten kan därefter, i samarbete med experter, göra en årlig bedömning om hur många jakt- och fiskekort som kan säljas, utan att fisk- och viltbestånden hotas.

Sälj sedan jakt- och fiskekort till alla svenskar och upphör med diskrimineringen av icke-norrbottningar. Troligen kommer alla som vill kunna jaga och fiska även om alla inte alltid kan få just den önskade sträckan för flugfiske eller området för fågeljakt.

Om ni gör på detta sätt så tror jag att ni kan få en acceptans för HD-domen i hela Sverige och inte bara i Norrbotten. Ni visar också då för hela Sverige att ert egentliga syfte med elva års processande varit att bevara fisk- och viltbestånden och inte att utestänga alla icke-norrbottningar.

På så vis kan ni sätta punkt för den här diskussionen – och få tyst på sådana som jag.