Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-20 23:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/svar-tydligt-matt-pa-elevernas-kunskaper-behovs/

INSÄNDARE

Insändare. Svar: ”Tydligt mått på elevernas kunskaper behövs”

De betyg en elev fått från grundskolan verkar inte visa hur mycket en elev faktiskt kan och vet. Jag tittar överhuvud taget inte på dem längre, påpekar insändarskribenten.
De betyg en elev fått från grundskolan verkar inte visa hur mycket en elev faktiskt kan och vet. Jag tittar överhuvud taget inte på dem längre, påpekar insändarskribenten. Foto: Anders Wiklund/TT

SVAR PÅ INSÄNDARE. Att avskaffa betygen skulle göra svensk grundskola värre än usel. Betygssystemet är i behov av en omfattande reform och avideologisering. Ibland undrar jag vad eleverna har fått med sig från grundskolan utöver att kunna läsa kortare texter och klottra ner oläsliga kråkor på ett papper, skriver Måns Axkull.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Svar på Fredrik Ståls insändare ”Avskaffa de meningslösa betygen i grundskolan” (DN 2/10 2021).

Du är förolämpad över att någon vågar ifrågasätta ditt och dina kollegers arbete. Jag vet inte hur det ser ut i Stockholm, men här på skånska landsbygden är problemet snarare att få vågar påpeka den svenska grundskolans totala misslyckande.

Som gymnasielärare upphör jag aldrig att förvånas över hur illa förberedda eleverna kommer till oss. De har en handstil som måste tolkas snarare än läsas. De vet inte ens de mest fundamentala saker om Sverige och omvärlden.

När jag undervisar i samhällskunskap måste jag på fullt allvar lära ut skillnaden mellan riksdag och regering. Inte ens de starkaste vet vad ett departement är. Många som kommer från grundskolan har aldrig hållit ett tal eller läst en roman från första till sista sidan.

Ja, betygen kunde vara dragna ur en tombolamaskin. De betyg en elev fått från grundskolan verkar inte visa hur mycket en elev faktiskt kan och vet. Jag tittar överhuvud taget inte på dem längre.

Jag drar den slutsatsen att man måste förändra betygssystemet så att det verkligen säger någonting om vad en elev kan. Ett relativt betygssystem som är baserat på nationella prov och som gäller i hela landet skulle förbättra måttet på elevernas kunskap rejält.

Till skillnad från dig ser jag situationen i Finland som ett ideal. Där har man betyg från första klass och ingen tycker det är konstigt. Det som blir mätt blir gjort.

Nej, mycket få arbetsgivare har någonsin frågat efter högstadiebetygen. Det är inte meningen heller.

Betygen är till för att de med starkast kunskaper och förmågor ska komma in på de mest attraktiva gymnasieprogrammen. Visst, man kan åstadkomma samma sak med intervjuer och antagningstest, men det är ett dyrare sätt som gynnar sådana som socialt liknar dem som håller i intervjuerna och motverkar därför klassresor.

Betygen har samma tendens, men inte i lika hög utsträckning. Man skulle kunna säga att betygen är den begåvade eleven ur en socialt svag miljös bästa vän.

På 40-talet bröt sig pedagogisk forskning ur resten av det akademiska systemet och började med ideologiproduktion. I Platons och makarna Myrdals anda började man sträva efter att skapa den nya människan.

Varje steg i skapandet av en skola som lever enligt devisen ”en storlek passar alla” har försämrat resultaten. Ändå har man gått vidare. Sedan har man avskaffat betygen högt upp i åldrarna och gjort om grundskolan till en förvaringsplats. Ibland undrar jag vad eleverna har fått med sig från grundskolan utöver att kunna läsa kortare texter och klottra ner oläsliga kråkor på ett papper.

Det finns riktig skolforskning inom psykologi och nationalekonomi. Den nationalekonomiska forskningen tittar på hur ett utbildningssystem ska vara utformat för att ekonomin ska utvecklas optimalt. Den psykologiska handlar om inlärningspsykologi. Denna forskning kommer till helt andra slutsatser än den pedagogiska ”forskning” som mest är ett sätt att låtsas som om ideologi är vetenskap.

Det är dags för den svenska skolan att kasta ut den pedagogiska ”forskningen”. Sedan den fick ta över taktpinnen har svensk skola förvandlats från en kunskapens högborg till en ren förvaringsplats. Förvisso försöker man också få eleverna att omfatta en socialistisk värdegrund, men den är så verklighetsfrämmande att de bara sitter av lektionerna och sedan lever efter helt andra principer.

Demokratin förutsätter kunniga medborgare som förstår att politik är att välja och prioritera. Betyg tillhör de mer beprövade sätten att få elever över den första tröskeln innan kunskap börjar bli rolig.

Betygssystemet är förvisso i behov av en omfattande reform och avideologisering. För mig får gärna utgångspunkten när man konstruerar ett sådant system vara psykologiprofessorn och Nobelpristagaren Daniel Kahnemans banbrytande forskning om bedömning. Men att, som du Fredrik Stål föreslår, helt avskaffa grundskolebetygen skulle få svensk grundskola att gå från usel till någonting ännu värre.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt