Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-11-29 22:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/svar-vanlig-missuppfattning-att-samtycke-alltid-kravs/

INSÄNDARE

Insändare. Svar: ”Vanlig missuppfattning att samtycke alltid krävs”

Enligt den omdiskuterade studien, som gjordes utan studenternas vetskap, sjönk betygen för vackra kvinnliga studenter när de inte var fysiskt närvarande under pandemin utan deltog i digital undervisning. Studien är viktig eftersom den synliggör diskriminering, skriver doktoranden bakom studien i ett svar på en insändare av 34 studenter.
Foto: Alexander Mahmoud

SVAR PÅ INSÄNDARE. Det vore olyckligt om en liten men högljudd grupp lyckas tysta forskning så fort den tangerar ett kontroversiellt ämne. Det är en vanlig missuppfattning att samtycke alltid krävs när personuppgifter och bilder ska behandlas, skriver Adrian Mehic, doktorand i nationalekonomi, som gjort den omdiskuterade studien av utseendets betydelse för studenternas betyg på en ingenjörsutbildning i Lund.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I en insändare i DN kritiserar 34 anonyma studenter i industriell ekonomi vid Lunds tekniska högskola den så kallade ”snygghetsstudien”. Det är alltid intressant att höra olika aspekter av den forskning man bedriver dryftas i offentligheten. Mycket av kritiken som ventilerats de senaste veckorna bygger emellertid på en alltför vanlig missuppfattning, nämligen den om behandling av personuppgifter.

Den som a prima vista-läser EU:s dataskyddsförordning kan nämligen lätt få för sig att det alltid krävs samtycke när personuppgifter, och hit räknas också bilder, ska behandlas. Verkligheten är däremot sådan att statliga myndigheter, inklusive universitet, helst inte ska använda samtycke som rättslig grund. Detta är expertmyndigheten tydlig med. I stället gäller att forskning är en myndighetsutövning av allmänt intresse, och då krävs inget samtycke från de registrerade.

Insändarförfattarna menar att undervisningen var mer anonym under pandemin än före densamma. En av forskningsartikelns viktigaste slutsatser är att utseendeeffekten var mindre i kurser med fler anonymiserade undervisningsmoment. Detta är en viktig lärdom för beslutsfattare, men svensk lagstiftning möjliggör inte anonym attestering av betyg. Det är alltså omöjligt att få till en helt anonym betygsättning med dagens regelverk.

Jag håller förvisso med insändarförfattarna att det inte är uppenbart vad som är bra respektive dålig forskning. Något särskilt revolutionerande med att låta en jury bedöma offentliggjorda bilders utseende finns däremot inte; det har gjorts dussintals studier med samma metodologi, och kommer göras även framgent.

Den aktuella studien har genomgått sakkunniggranskning i en väl ansedd internationell tidskrift, utan anmärkningar på förfarandet. Som alltid finns detaljer som kan göras annorlunda, och det gäller all forskning. Om insändarförfattarna vill delta i denna diskussion är de välkomna att göra det. Man bidrar däremot inte till debatten genom osakliga angrepp av personangreppskaraktär i dagspressens insändarsidor. Det, om något, är oetiskt.

De senaste veckorna har jag blivit kontaktad av många studenter, vars data använts i studien, liksom av andra forskare och av allmänheten. En stor majoritet av dessa har visat tacksamhet för att studien belyser viktiga frågor, exempelvis kring diskriminering. Det vore djupt olyckligt om en förvisso högljudd, men liten, minoritet lyckades tysta viktig forskning så fort denna tangerar ett kontroversiellt ämne.

Så svarar du på insändare och kommenterar

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt