Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-15 22:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/svar-waldorflarare-ska-inte-fora-vidare-sin-livsaskadning/

INSÄNDARE

Insändare. Svar: ”Waldorflärare ska inte föra vidare sin livsåskådning”

Solvikskolan i Järna, som beskrivs i SVT-dokumentären ”De bortglömda barnen”, har startat en debatt om waldorfpedagogiken.
Solvikskolan i Järna, som beskrivs i SVT-dokumentären ”De bortglömda barnen”, har startat en debatt om waldorfpedagogiken. Foto: Lars Lindqvist

SVAR PÅ INSÄNDARE. Att en lärare på en waldorfskola undervisat i en syn på mänskliga raser som var förhärskande för hundra år sedan ska inte tolereras. Waldorflärare ska inte föra vidare sin livsåskådning till eleverna, skriver Johannes Ljungquist och Björn von Schoultz.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, som för länge sedan gjort upp med religiösa trossystem i en frigörelse från gammal auktoritetstro och vidskepelse. Detta har varit en process på gott och ont.

De uppenbara fördelarna har samtidigt inneburit en misstro mot avvikande verklighetsuppfattningar och vetenskapsföraktande sekter. Men uppfattningen att det existerar bakomliggande krafter bakom den synliga världen behöver inte nödvändigtvis förkasta vare sig vetenskap eller en sekulär livssyn.

Företrädare för en antroposofisk världsbild har alltid hävdat detta. Världen har kommit till antingen av en slump, eller en idé. Det finns inga andra alternativ. Att slumpteorin dominerar som världsförklaring ogiltigförklarar inte idéteorin, i synnerhet inte som den senare inte står i strid med en sekulär livssyn.

Att lärarna i waldorfskolor har en antroposofisk livssyn är nödvändigt för att förstå pedagogiken. Utan antroposofin skulle inte waldorfskolor existera. Att lärarna ”smyger” med detta, som Bobbo Sundgren skriver i sin insändare (DN den 29 maj 2021) är inte märkvärdigare än att en marxistisk lärare döljer att han är marxist därför att han inte får vidarebefordra sin lära till eleverna. Det vore tjänstefel.

Att en waldorflärare undervisat i en syn på mänskliga raser som var förhärskande för hundra år sedan är därför inte bara tjänstefel, utan en brist på omdöme som inte kan tolereras i en waldorfskola. De fyra temperamenten är inte något typiskt antroposofiskt, utan ett sätt att ytligt karakterisera personligheter – ett uttryckssätt som funnits långt före antropofosins grundare Rudolf Steiner.

Att en person kallas kolerisk är vardagssvenska, liksom att en sävlig person sägs ha flegma. Sangvinisk kallas den person i bekantskapskretsen som upplevs som livlig och glad, liksom att en människa kan ha en melankolisk läggning.

Att sexuell särart betraktas som en utvecklingsstörning är grovt stötande och har inget med antroposofi att göra. Lärarens uttalande måste betraktas som okunnigt och omdömeslöst, men kunde dessvärre förekomma på den tid som Bobby Sundgren berättar om. Man ska komma ihåg att fram till 1979 betraktades homosexualitet som en sjukdom, tio år före Bobbys skolgång.

Livssynen som inspirerat waldorfpedagogiken omfattas av lärarna, men liksom den marxistiskt intresserade läraren inte får låta sin livsåskådning färga av på sin undervisning får inte waldorflärare överföra sin livsåskådning på eleverna. Det strider mot idén med waldorfpedagogiken.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt