Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-02 01:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/svenska-dodstal-i-covid-19-kan-vara-hogre/

Insändare

Insändare. ”Svenska dödstal i covid-19 kan vara högre”

Bår utanför Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Bår utanför Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Foto: Patrik Österberg/TT

INSÄNDARE. Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att granska alla dödsorsaksintyg under coronakrisen. Ett stort antal oförklarade dödsfall bland äldre kan betyda att dödligheten i covid-19 är högre än vad Folkhälsomyndigheten uppgett, skriver Annika Dejmek, professor emerita i patologi vid Lunds universitet.

I sin veckorapport den 15 maj 2020 redovisar Folkhälsomyndigheten en överdödlighet för veckorna 13-17 (23 mars-26 april) på 3.500 personer. Av dessa hade 72 procent, i runda tal 2.500 avlidna, bekräftad covid-19.

Resterande överdödlighet på 900 dödsfall måste få en förklaring. En tänkbar dödsorsak är icke-diagnosticerad covid-19 bland äldre.

Siffror från Borlänge kommun kan ge en fingervisning. Borlänge hade veckorna 13-15 (25 mars-10 april) den högsta dödligheten i landet med 91 personer jämfört med cirka 20 under föregående år.

Enligt kommunledningen avled 46 personer på äldreboenden mellan den 25 mars och 21 april. Hälften hade laboratorieverifierad covid-19. Övriga hade inte testats.

Om 46 läggs till medeltalet 20 för de aktuella veckorna återstår fortfarande en oförklarad överdödlighet på nästan 40 procent. Siffrorna kan jämföras med brittiska data som visar en dödlighet på äldreboenden som är dubbelt så hög som dödligheten i covid-19, enligt dödsorsaksintyg.

En annan möjlig orsak till den oförklarade överdödligheten är att äldre människor inte söker vård i tid eller inte söker vård alls på grund av rädsla för att smittas av covid-19. Det finns uppgifter som kan tala för att så är fallet.

Patienterna på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge är betydligt yngre än normalt. Patienter med hjärtinfarkt, stroke och cancer saknas i patientlistorna. Från mars till mitten av april hade Skånes akutmottagningar 35.000 besök jämfört med 94.000 samma period i fjol.

Färre söker för stroke och hjärtinfarkter. Patienter söker med brusten blindtarm och hjärtinfarktpatienter söker sent, uppger tidningen Vårdfokus.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala är antalet patienter som läggs in för hjärtinfarkt bara hälften så många i år som i fjol. Enligt Swedeheart, det nationella kvalitetsregistret för hjärtinfarkter, har ballongvidgningar minskat med 25 procent. I Stockholm har stora infarkter minskat med 40 procent, skriver tidningen Dagens Medicin

Om äldre på grund av rädsla för smitta inte söker vård leder det inte bara till ökad akut dödlighet, utan även till en överdödlighet på sikt. Den kommer under lång tid att avspegla sig i Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

Om förklaringen till överdödligheten är en underrapportering av död i covid-19 är läget med coronaviruset värre än vad som rapporteras. Om förklaringen är att äldre inte vågar söka vård av rädsla för att smittas är det ännu en tragedi i coronakrisens spår.

Regeringen bör därför omedelbart ge Socialstyrelsen i uppdrag att granska samtliga dödsorsaksintyg sedan coronakrisens början för att klarlägga orsakerna till överdödligheten.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt