Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-31 06:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/sverige-bryter-mot-eus-coronastrategi/

Insändare

Insändare. ”Sverige bryter mot EU:s coronastrategi”

Statsepidemiolog Anders Tegnell på en presskonferens på Folkhälsomyndigheten i Solna om coronaviruset den 10 september.
Statsepidemiolog Anders Tegnell på en presskonferens på Folkhälsomyndigheten i Solna om coronaviruset den 10 september. Foto: Amir Nabizadeh/TT

INSÄNDARE. Sverige var det enda land som inte följde uppmaningen från EU-kommissionen att stänga grundskolor, gym och restauranger för att stoppa spridningen av covid-19. Detta brott mot EU-strategin har statsepidemiolog Anders Tegnell ännu inte förklarat, skriver Birgitta Hellman Magnusson.

Det var Sverige som gick sin egen väg och vägrade följa den gemensamma coronastrategi som EU-länderna kommit överens om. Då blir det märkligt att – som statsepidemiolog Anders Tegnell i en intervju i DN (25 september 2020) – beklaga sig över att samarbetet sprack och efterlysa en gemensam EU-strategi.

Anders Tegnell sade ungefär samma sak i sitt sommarprogram i juni. Att världen blev som galen när det ena landet efter det andra stängde ner. Kvar stod Sverige, som ensamt höll fast vid den gamla pandemiplanen som hade jobbats fram under de senaste 20 åren.

Förnuftig, sansad och vilande på vetenskaplig grund. Det är så den svenska coronastrategin brukar beskrivas. Vi fick höra att andra länder handlade i panik och härmade varandra när de stängde sina samhällen. Där togs ”populistiska” och ogenomtänkta beslut för att politikerna ville visa handlingskraft, sades det.

Men vad vi svenskar inte fått höra talas om – och som inte heller nämns i DN-intervjun med Anders Tegnell – var att EU-länderna hade enats om att agera gemensamt för att stoppa smittspridningen och att nedstängningen av Europa under andra hälften av mars skedde på ett koordinerat vis utifrån en gemensam plan.

Det var den eskalerande utvecklingen i Italien i början av mars som fick EU:s regeringschefer att agera gemensamt för att undvika att fler länder skulle hamna i samma katastrofläge. EU:s coronastrategi lades fast vid två extrainkallade toppmöten med Europeiska rådet den 10 och 17 mars (båda var videokonferenser). Även toppmötet den 26 mars ägnades åt den gemensamma strategin.

EU-ledarna framhöll vid toppmötet den 10 mars att det behövs en gemensam europeisk strategi och att länderna måste samarbeta och samordna insatserna med kommissionen. Man enades om att EU-ländernas hälso- och sjukvårdsministrar och inrikesministrar skulle samråda dagligen för att säkerställa lämplig samordning och vägledning för gemensamma europeiska riktlinjer.

EU-länderna var överens om att människors hälsa var prioritet nummer ett och att smittskyddsåtgärder skulle grunda sig på vetenskapliga och medicinska råd. Man sade också att åtgärderna måste vara proportionerliga så att konsekvenserna för samhället som helhet inte skulle bli onödigt omfattande.

En expertpanel med erkända epidemiologer och andra experter hade tillsatts för att bistå EU-kommissionen och den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC). Den europeiska strategin hade som mål att trycka undan viruset för att vinna tid, så att sjukvården skulle hinna ställa om och att länderna skulle ha möjlighet att utöka sin test- och smittspårningskapacitet. De åtgärder som föreslogs baserades helt och hållet på experternas råd.

Det finns evidens för att kraftfulla åtgärder kan stoppa smittspridningen. Det visar även erfarenheterna från Kina. Så står det i ECDC:s riskbedömning från den 2 mars, där man betonar att rätt åtgärder måste införas utan fördröjning för att få stopp på virusets framfart. Sådana åtgärder bör samordnas på EU-nivå, framhålls det.

Strategin hade även förankrats i ECDS:s expertorgan, Advisory forum, där Anders Tegnell sitter med tillsammans med representanter för de övriga medlemsländerna. Den svenska statsepidemiologen deltog dock inte vid de fyra extramöten som hölls i mars och april.

Den 12 mars varnade ECDC för att flera länder i Europa kunde få en situation som liknade den i Kina och norra Italien inom några veckor eller till och med dagar. Det påpekades att spridningen tycktes gå mycket fort och att det var viktigt med omfattande åtgärder. Dessa beskrevs i dokumentet. Länderna uppmanades att handla proaktivt och beslutsamt, utan dröjsmål.

Samma dag meddelade både Norge och Danmark att de skulle stänga sina samhällen. Norges statsminister Erna Solberg sade att det var de mest ingripande åtgärderna som Norge har genomfört i fredstid, men att det var nödvändigt för att stoppa smittan.

EU:s regeringschefer hade på toppmötet den 10 mars uttryckligen frågat efter experternas råd om vilka åtgärder som behövde införas för att minska smittspridningen. Det framkommer av protokollet från Advisory forums extrainkallade möte den 17 mars. Där står också att de flesta medlemsländer redan har infört de omfattande åtgärder som experterna hade föreslagit.

I protokollet finns en anteckning om att EU-kommissionären Frank Van Look pekade ut förespråkarna för flockimmunitet som ett stort hot. De ville ha lättare åtgärder och mindre uppföljning. Han betonade att sådana råd riskerade att att undergräva alla åtgärder som vidtas av EU-länderna.

Den 18 mars rekommenderade EU-kommissionen alla medlemsländer att vidta omedelbara åtgärder för att begränsa smittspridningen.

Detta var miniminivån som alla länder förväntades genomföra:

● Stäng alla skolor och förskolor och inför online-undervisning, men se till att de som arbetar i samhällskritiska yrken som vård och omsorg får barnomsorg/skola för sina barn.

● Stäng alla publika mötesplatser, restauranger, caféer, nöjesställen, museum, teatrar, kyrkor och andra religiösa möteslokaler.

● Begränsa folksamlingar, stoppa alla event, sportarrangemang, konferenser och övriga sammankomster.

● Inför tvingande isolering av covidsjuka.

● Inför besöksrestriktion för äldreboenden.

● Coronasäkra alla arbetsplatser genom att införa åtgärder som underlättar fysisk distansering.

● I händelse av lokala smittutbrott kan det vara effektivt att införa total obligatorisk karantän i bostäder, städer eller regioner, men detta bör bedömas noggrant.

Det betonades att dessa åtgärder vilade på vetenskaplig grund och var proportionerliga i förhållande till smittrisken. Upphävandet av restriktionerna skulle också koordineras av EU, enligt den gemensamma överenskommelsen.

”Dessa åtgärder har baserats på tillgänglig information och följt en försiktighetsstrategi”, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i dokumentet som beskriver EU:s gemensamma färdplan för att öppna samhällena igen.

Sverige var det enda landet som inte följde uppmaningen från EU-kommissionen och inte stängde grundskolor, gym och restauranger. Och som dröjde med att begränsa folksamlingar till 50 personer och först två veckor senare införde besöksförbud på äldreboenden och uppmanade människor till social distansering.

Varför valde Sverige att gå sin egen väg, trots att länderna hade enats om en gemensam färdplan på EU-nivå? Och hur kan Anders Tegnell påstå att samarbetet sprack när det var Sverige som inte ville delta i samarbetet kring den gemensamma EU-strategin?

”Vi tackar nej till att svara på insändaren”, skriver Pernilla Engström, pressekreterare på Folkhälsomyndigheten.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt