Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-26 11:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/ta-fallolyckor-pa-samma-allvar-som-olyckor-i-trafiken/

Insändare

Insändare. ”Ta fallolyckor på samma allvar som olyckor i trafiken”

Foto: Martina Holmberg/TT

INSÄNDARE. Risken att dö i en fallolycka är fem gånger högre än att dö i en trafikolycka. Ta fallolyckor på samma allvar som olyckor i trafiken, skriver Jöran Rubensson.

Fallolyckor är ett tyst folkhälso­problem. Vi vet att de inträffar, men politiker och ansvariga verkar inte inse hur allvarligt och omfattande problemet är.

Fallolyckor är den olyckstyp som årligen leder till flest dödsfall, flest inläggningar på sjukhus och flest besök på akutmottagningar. Omkring 300.000 personer uppsöker varje år specialistvård efter att ha skadats i en fallolycka.

Enligt Socialstyrelsen skadas varje år nästan 70.000 personer så allvarligt att de måste läggas in på sjukhus. Av dem är cirka 50.000 personer 65 år eller äldre, de flesta kvinnor. Och varje år avlider drygt 1.000 personer efter fallskador.

Vinter med snö, is och halka gör att runt 25.000 personer halkar varje år så illa att de måste söka akutsjukvård, varav drygt 3.000 hamnar på sjukhus, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Fallolyckor som sker på grund av snö och is ­inträffar oftast under dagtid och drabbar mest fotgängare.

Vanligen handlar det om en bruten eller kraftigt stukad fot- eller handled, arm eller axel. Risken är stor att dessa operationskrävande skador nu slår undan benen på den under pandemin hårt belastade vården.

Anmärkningsvärt är att insatserna för att förebygga fall­olyckor utgör endast en tiondel av satsningarna på att förebygga trafikolyckor. I synnerhet som de samhälls­ekonomiska kostnaderna för fallolyckor är så stora. Enligt MSB uppgår de till cirka 24 miljarder kronor varje år vilket är betydligt mer än kostnaderna för trafik­olyckor.

Även om det finns kunskapsluckor vet vi en hel del om hur fallskador kan förebyggas, inte minst för äldre personer. Det finns stark evidens för att förebyggande åtgärder som träning, rätt kost samt säkerhets- och läkemedelsgenomgångar minskar antalet fallolyckor.

Det finns ett tydligt samband mellan kostnaderna för vinterväghållning och kostnaderna för skador. I kommuner där det läggs små resurser på vinterväghållning är kostnaderna för fallrelaterade skador högre.

Forskning från Chalmers i Göteborg visar också att fyra av fem halkolyckor kan undvikas med hjälp av uppvärmda gator. Mer forskning om fallolyckor skulle öka kunskaperna och därmed bidra till att nedbringa antalet fallolyckor.

Sverige har hittills varit framgångsrikt i fråga om att minska antalet arbetsplats- och trafik­olyckor. Det systematiska trafik­säkerhetsarbetet med att förverkliga Nollvisionen har lett till mycket goda resultat. Siffrorna talar sitt tydliga språk.

I fjol omkom 190 personer i trafiken, att jämföra med 545 personer 1997 när beslutet om Nollvisionen fattades. Men tyvärr saknas den politiska viljan att genomföra motsvarande satsningar på fall­olyckor som främst drabbar äldre personer. Det kanske säger något om äldres status och utrymme i samhället.

Den viktiga lärdomen från trafiksäkerhetsarbetet är att olyckor går att undvika. 2021 måste bli året då statistiken över antalet döda och skadade på grund av fallolyckor vänder.

Det skulle spara både onödigt lidande och resurser som i stället kunde användas för att utveckla välfärden. Risken att dö i en fallolycka är fem gånger högre än att dö i en trafikolycka. Frågan är hur många fler som ska dö innan politikerna vaknar och tar frågan om fallolyckor på allvar.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt