Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 18:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/tillsatt-oberoende-utredning-om-assange/

Insändare

Insändare. ”Tillsätt oberoende utredning om Assange”

Wikileaksgrundaren Julian Assange på en presskonferens på Ecuadors Londonambassad 2015.
Wikileaksgrundaren Julian Assange på en presskonferens på Ecuadors Londonambassad 2015. Foto: Pia Gripenberg

INSÄNDARE. En utlämning av Wikileaks grundare Julian Assange till USA vore en kränkning av rättsstatsprincipen och ett dråpslag mot pressfriheten. Tillsätt en oberoende utredning av den svenska förundersökningen mot Assange, skriver Madeleine Enarsson.

I dagarna återupptas utlämningsrättegången mot Julian Assange. Det är första gången en journalist åtalas under den amerikanska spionerilagstiftningen för att ha publicerat bevis på krigsbrott och korruption.

Samtidigt som Assange riskerar 175 års fängelse i USA har ingen åtalats för de brott han avslöjat. Fälls Assange riskerar vilken journalist som helst som rapporterar om amerikanska krigsbrott att åtalas.

Enligt FN:s särskilde rapportör om tortyr, Nils Melzer, har Assange systematiskt förtalats för att avleda uppmärksamhet från de brott han exponerat. Det har länge gjort det lätt att frånta honom hans grundläggande rättigheter utan att framkalla ett uppror bland allmänheten.

Efter nästan ett decennium lade den svenska åklagarmyndigheten i fjol ner sin förundersökning mot Assange för att det saknades bärande bevis, samtidigt som han under större delen av denna tid varit frihetsberövad utan åtal. Det går rimligen emot rätten till en rättvis rättegång inom skälig tid, oskuldspresumtionen och proportionalitetsprincipen.

Enligt en FN-panel har Assange hållits godtyckligt frihetsberövad av Storbritannien och Sverige. Det svenska utrikesdepartementet (UD) har avvisat detta och sagt att Assange var fri att lämna den ecuadorianska ambassaden i London, där han satt inspärrad i drygt sju år, när han ville. Assange blev dock arresterad av brittisk polis så fort Ecuador drog tillbaka hans asyl, varpå USA omedelbart utfärdade en utlämningsbegäran.

Nils Melzer har i ett brev till UD presenterat bevis som pekar på att den brittiska, svenska, ecuadorianska och amerikanska regeringens behandling av Assange sammantaget lett till att han utsatts för psykologisk tortyr. UD har avvisat även detta och hävdar att Melzers påståenden saknar stöd i internationell rätt, men förklarar inte hur.

I ett uppföljande brev baserat på UD:s svar, begär Melzer att UD ger förklaringar till ett 50-tal punkter om fallet. UD:s svar är att de inte har fler kommentarer.

För att även i framtiden trovärdigt bidra till ett demokratiskt och rättssäkert samhälle byggt på yttrandefrihet och mänskliga rättigheter bör UD detaljerat svara på Melzers brev och förklara hur regeringens ståndpunkter är förenliga med internationell rätt, inklusive mänskliga rättigheter.

Ansvariga för granskning av rättsväsendet, rimligen justitiedepartementet och Justitieombudsmannen, bör skyndsamt se till att en lämplig grupp tillsätts som gör en oberoende, detaljerad och transparent utredning av den svenska förundersökningen mot Julian Assange, i linje med vad Nils Melzer efterfrågat i sina brev till regeringen.

Svenska politiker (inklusive regeringen), journalister och jurister bör omgående offentligt medge misslyckandet i den omänskliga behandlingen av Assange och ansluta sig till den växande internationella skara av politiker, jurister, läkare, journalister och andra som kräver hans omedelbara frigivning.

Om Sverige inte tar ansvar i fallet Assange och han skulle utlämnas till USA är det en grov kränkning av rättsstatsprincipen och ett dråpslag mot pressfriheten – principer Sverige länge hållit högt. Tiden är knapp, men ännu finns möjlighet att agera.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt